Nu vill även S pröva tanken att införa en tobinskatt på finanssektorn. Socialdemokraternas ibland väl försiktiga ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson öppnar nu för att Sverige tillsammans med andra länder i EU kan införa en skatt på finansiella transaktioner – en så kallad Tobinskatt.
Skatt på transaktioner
Enkelt uttryckt är Tobinskatten – ursprungligen lanserad av nobelpristagaren i ekonomi James Tobin år 1972 - en skatt på internationella finansiella transaktioner.
Genom att lägga en liten skatt på sådana transaktioner är tanken att man ska begränsa kortsiktiga spekulationer och därmed stabilisera valutavärdet
I EU är redan elva medlemsländer – däribland Tyskland och Frankrike – som tillsammans utgör två tredjedelar av EU:s bruttonationalprodukt på god väg att införa en tobinskatt.
Det liggande förslaget innebär att en skatt på en promille på handel med aktier och obligationer, samt 0,1 promille transaktioner med derivat. Det kan låta som små summor. Men skatten väntas inbringa mellan 30 miljarder och 35 miljarder euro, ungefär 260-305 miljarder kronor per år.
Knappast hållbar
Eftersom skatten förväntas ha en begränsande effekt på kortsiktiga transaktioner kan man rimligen inte räkna med att dessa summor håller sig på samma nivå. Om tobinskatten har den effekt man förutsätter kommer givetvis summan att minska över tid.
Det är därför knappast en hållbar skatt för att finansiera löpande utgifter. Men det vore förmodligen en god idé att använda pengarna för att göra investeringar i hållbar energi och infrastruktur som kan skapa mervärde i den reella ekonomin.
Det är bra att de svenska socialdemokraterna i Sverige öppnar dörren för att tillsammans med andra länder hitta vägar för att begränsa det finansiella kapitalet.
Särskilt som även ledande svenska ekonomer, som professor Lars Calmfors och andra, länge medgett att vår finanssektor länge varit ett skattefrälse och borde beskattas lite hårdare än som nu är fallet.
Enorma belopp
Därutöver – vilket nu sker med allt större framgång – behövs förstärkta, samordnande insatser för att till beskattning dra in de enorma belopp (för svensk del minst 133 miljarder kr) som årligen flyktar till 40-talet olika skatteparadis runt om i världen.
Och där inte minst just så kallade riskkapitalägda, privata välfärdstjänstföretag (som har sina intäkter från säkra skattemedel) också är en inte obetydlig aktör i detta flyktande till olika skatteparadis.