Den vanliga vÀgen till det goda samhÀllet
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var en av Milton Friedmans kÀpphÀstar, varför Naomi Kleins behandling av honom i "Chockdoktrinen" Àr synnerligen mÀrklig. DÀr beskylls den nobelprisbelönade ekonomen för att vara en militarist och PinochetanhÀngare. Trots att Friedman (som avled för ett par Är sedan) inte bara var en varm demokrat utan dessutom motstÄndare till bÄde Irakkriget och vÀrnplikten.
Hur som helst, nog verkar det finnas ett samband mellan internationell handel och fred. Utvecklingen i vÀrlden tyder pÄ det. Mycket tyder ocksÄ pÄ att det finns ett samband mellan marknadsekonomi och demokrati.
I vilken riktning dessa samband verkar Àr förstÄs svÄrt att avgöra, men mycket tyder pÄ marknadsekonomins tendens att gynna framvÀxten av en bildad och nÄgorlunda oberoende medelklass bidrar till en demokratisk utveckling. Och inte tvÀrt om.
Ny forskning tyder pÄ att nÀringsliv och handel ocksÄ skapar frid inom lÀnder. Det Àr Gretchen Spreitzer, en amerikansk professor, som kommit fram till de anmÀrkningsvÀrda resultaten. Hon menar att nÀringslivets kunskaper och vÀrderingar sipprar ner i samhÀllet och skapar en grogrund för ett starkt civilsamhÀlle, som i sin tur fostrar trygga medborgare.
Spreitzer vill med sin forskning knyta an till debatten om nÀringslivets sociala skyldigheter. HÀr har konfliktlinjen gÄtt mellan dem som betonar ett sÄdant ansvar och de, oftast marknadsliberala, debattörer (bland vilka vi förresten finner Milton Friedman) som menar att rollerna i samhÀllet Àr och mÄste förbli uppdelade. Och att företagens uppgift sÄlunda Àr att tjÀna pengar - det Àr deras enda sociala skyldighet.
Spreitzers forskning gör den konfliktlinjen suddigare. Hon menar att nÀringslivet ofta bidrar till ett tryggare och lugnare samhÀllsklimat, vare sig det anstrÀnger sig eller inte. FörutsÀttningen Àr givetvis att arbetsmiljön pÄ företagen Àr god, och att arbetet organiseras pÄ ett upplyst sÀtt. PoÀngen Àr att en sÄdan ordning inte har sitt ursprung i nÄgra sociala ambitioner frÄn företagsledningens sida, utan i vinstintresset och behovet av att upprÀtthÄlla en fungerande samverkan mellan medarbetarna.
Ja, precis som att den genomsnittliga konsumenten, nÀr han eller hon köper ett paket kaffe frÄn Sydamerika, mest Àr ute efter den goda smaken, men pÄ nÄgot sÀtt ÀndÄ bidrar till en fredligare, och kanske ocksÄ mer demokratisk, vÀrld.
Kan det vara sÄ att vÀgen till det goda samhÀllet inte gÄr genom politisk och social aktivism, utan genom gammal hederlig smÄborgerlig vanlighet?