"Jaha, nu är vi bovar också".
Kommentaren var kanske sagd med viss humor men männen under Transports plakat vid Socialdemokraternas 1 majfirande i Bingebyparken visade ändå på den kluvenhet som finns när den socialdemokratiska retoriken ska kombineras med gamla relationer och nya tider.
Årets talare, Matilda Ernkrans, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, hade inte direkt läst på om de lokala frågorna eller förutsättningarna. Som när hon kallade lastbilstransporter för "de stora bovarna" och att dessa borde ersättas med transporter på järnväg.
I denna del av sitt tal kunde hon också ha nämnt att Gotland har speciella behov eftersom vi inte har någon järnväg och många väntade nog också på ett kraftfullt uttalande om färjetrafiken.
Det blev inte ett enda ord i huvudtalet från S om denna för Gotland avgörande fråga.
Däremot gav hon stort utrymme åt fint beröm till den förra majoritetens arbete med den gotländska kostpolicyn som hon framhöll som ett föredöme för Sverige.
Inte ett ord heller om biogasstrategin.
Dagens mest strålande stjärna var dock inte Matilda Ernkrans. Hon blev en blek figur efter SSU:s David Lindvall som var vida mer välformulerad och engagerad.
En ung man som vi med all säkerhet kommer att se mer av i framtiden.
Budskapen som Socialdemokraterna har är dock inte mycket att hänga i julgranen oavsett vem som framför dem.
Kritiken mot den idélösa regeringen följs inte upp med några egna förslag.
Kritiken mot regeringens politik följs definitivt inte upp med några löften om förändringar.
Socialdemokraterna tänker inte återställa jobbskatteavdragen trots att de i varje brandtal tar just dessa som exempel på regeringens mest katastrofala insatser för Sverige.
Så det där med tomt på idéer är inte bara något som regeringen lider av.
Socialdemokraterna har valt en helt annan linje för att vinna valet: skrämselpropagandan.
Linus Gränsmark och Håkan Ericsson målade upp värsta skräckfilmsscenariot på Gotlands Folkblad i lördags där medborgarna skulle skyddas mot "de andra", de onda makterna som vill dem illa och som de skulle akta sig för att ens titta på.
Och Matilda Ernkrans bidrog alltså med ett eget synopsis till en cowboyfilm där bovarna är de egna allierade i fackföreningsrörelsen.
Nu väntar vi på ett härligt riddardrama där prins Åke på sin vita springare kan besegra den onda draken, näringslivet, och låta hela kungariket en gång för alla inlemmas i statlig förvaltning.
To be continued...