Det går inte att föreställa sig vilken kränkning som skulle var stor nog för mig att klä mig i bomber, överge allt för att slå tillbaka mot den som kränkt mig med död och förintelse. Inkluderat min egen.
Det är fullständigt otänkbart.
Det närmaste jag kommit nån sorts förklaring i det som skrivits sedan attentatet i Stockholm för en vecka sedan, är (som vanligt) i tidningen Fokus som i ett reportage förklarar vilka mekanismer man fått klarlagda genom de många studier som har gjorts i frågan.
Att det inte handlar om religion förstår ju var och en. Ingen Gud eller profet förespråkar mord eller självmord, tvärtom fördöms det i hårda ordalag och det utlovas evig pina efter döden för dem som tar sina liv.
Den största gemensamma nämnaren som forskarna har funnit är när ett land är ockuperat av annan makt, då stiger antalet självmordsbombare dramatiskt. Det går att förstå, inte fullt ut, men desperationen och vanmakten kan man åtminstone relatera till.
Men den unge mannen som sprängde sig själv till döds på Bryggargatan i Stockholm bodde i Sverige. Hade tre barn varav ett bara några månader gammalt.
Vilka krafter är det som kan hjärntvätta en svensk småbarnspappa till övertygelsen om det vackra i att spränga sig i luften och ta med sig så många oskyldiga som möjligt i denna död?
Nej, tanken går inte att följa till nån sorts slut, den bara snurrar runt.
Hur ska man då "bevara sitt lugn" efter att kanske ha undgått att bli sprängd i bitar med några meter?
Kanske genom logiskt tänkande. Insikten att vad som helst kan hända, utan att det behöver handla om terrorbombningar.
Man kan drabbas av rånare, en påtänd galning, plötslig sjukdom eller olyckor av alla de slag. Det är trots allt ganska mycket mer troligt att man drabbas av något sådant än en självmordsbombare på svenska gator. För den skull kan man inte ständigt gå omkring och vara rädd.
Och som kontrast till de mörka krafterna i världen var det härligt med måndagens luciafirande och hjältegalan på tv. För det finns trots allt bra många fler goda människor än onda.
Till sist bara en liten notering angående Wisby Strand, vår eminenta kongresshall. Det finns ju många frågor om hur det gick till med den plusmeny som lades till lite efter hand och utan formella beslut under bygget.
En annan, lite mindre tungt vägande, fråga är: Står det inskrivet i avtalet att all underhållning under middagar och galor måste göras av Hot Staff?