Dåligt betyg för betygen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är verkligen inget lätt jobb att vara rektor. I en debattartikel i Dagens Nyheter i går berättade Lars Flodin, ordförande för Sveriges Skolledarförbund, att sju av tio rektorer har lämnat sin post sedan läsåret 2001/02. En del av dem har inte hoppat av, utan gått vidare i karriären. Siffran skvallrar ändå om att posten är utsatt. Men genvägen till att minska trycket, att tvinga lärarna att sätta fel betyg, leder rakt ner i träsket.
I Skolverkets senaste statistik över betygen i landets nior, som presenterades tidigare i veckan, får Gotland ett något sämre resultat än riksgenomsnittet. Här på ön är det en större andel elever som inte uppnått målen i vart och ett av de tre ämnen som avgör behörighet till gymnasiet. Men hur mycket beror detta på skillnader i elevernas kunskaper, när betygssättningen rymmer så mycket godtycke?
Betygen är ingen lek. Betygen i nian avgör exempelvis om eleven anses tillräckligt väl förberedd för gymnasiet, eller om han eller hon behöver gå det individuella programmet. Om grundskolan godkänner elever som borde ha underkänts, så felinformeras gymnasierna om sina elever. Istället för att de får en möjlighet att göra något åt befintliga problem så skapas nya, när eleverna inte klarar de utbildningar de antagits till på felaktiga grunder. Alla blir lidande.
I lördags skrev GA om hur Solklintsskolan i Slite i ett huj gått från att dela ut Gotlands lägsta betyg till sina niondeklassare, till att dela ut de högsta. Åtminstone om man tittar på hur hög andel av eleverna som uppnådde behörighet till gymnasiet, med tillräckligt bra betyg i svenska, engelska och matematik. Rektor Sten Sandberg är mycket stolt över att allt arbete och engagemang som ligger bakom förändringen.
Hur stor del av förändringen beror på att eleverna nu har bättre kunskaper, och hur stor beror på ändrade kriterier vid betygssättning? Sten Sandberg har tidigare förklarat Solklintsskolans låga betygsnivå med att bedömningarna vid betygssättning är olika i olika klasser och skolor, och ibland blir bedömningen orättvis. I våras sade han till GA:
- Det handlar om betygssättningen, inte elevernas faktiska kunskap. Så länge det bedöms av en människa, blir bedömningen bitvis en tolkning av den som rättar.
- Om inte vi kan ändra vårt resultat kommer inte vi att ha några elever. Om du ringer vid midsommar ska du se att det är helt andra siffror!
Handlar det inte om elevernas faktiska kunskaper nu heller? Jag vet inte. Jag känner inte att det finns stöd för att överhuvudtaget bedöma elevernas kunskaper i någon skola på Gotland. Det behövs nationella prov som inte rättas på skolan - ja, inte i kommunen - för att vi skall få en rimligt säker uppfattning om hur skolorna presterar. Och, viktigast av allt, för att eleverna skall få veta hur bra de egentligen gör ifrån sig.