Kommunens revisorer ville i fjol inte ge ansvarsfrihet åt den förra majoriteten för ett beslut i regionfullmäktige som de tolkade som ett okej för hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att gå med underskott för 2010.
I dag ska regionens delårsrapport för januari till augusti med helårsprognos för 2011 behandlas. Där förutsätter regionledningen att budgeten ska hållas och att nämnderna ska uppfylla kravet på 1 procents överskott.
Detta samtidigt som man konstaterar att nämnderna går mot ett underskott på 47 miljoner. Ett underskott som egentligen ska vara 83 miljoner om man räknar in tillskottet HSN fick i våras på 36 miljoner.
Under året har inga stoppaket eller andra drastiska åtgärder tagits för att förhindra underskottet. Istället har regionen tagit ett lån på 100 miljoner och utnyttjar sin checkkredit till max, 225 miljoner.
Ändå pekar resultatet för året på ett överskott med 10 miljoner tack vare nya regler för att beräkna semesterskulden som motsvarar 75 miljoner.
Om förra årets konstaterande att HSN skulle gå mot underskott tolkades som ett fribrev undrar man hur revisorerna kan tycka att en from förhoppning att HSN på två månader ska vända ett underskott på 20 miljoner till ett överskott på en procent kan vara ett rimligt beslut.
Hade en privatperson med stora underskott i sin ekonomi tagit ett sms-lån på 36 000, utnyttjat sina krediter till max och dessutom årligen haft ett stort antal anmärkningar hos Kronofogden utan att göra några större förändringar i sitt beteende kan var och en räkna ut vad som hade hänt.
Det hade knappast räckt att säga att man har ju faktiskt betalat de flesta räkningarna, det vara bara några stycken man hade missat.
Då hade man haft långt större chans att komma med i TV3:s program "Lyxfällan".
En annan intressant faktor är att hela tillskottet till HSN på 36 miljoner kronor, och lite mer därtill, har gått rakt ner i fickorna på hyrläkare och hyrsköterskor. För hela 2011 beräknas kostnaden för hyrpersonal bli 38,5 miljoner kronor.
En annan förklaring till HSN:s underskott är att kostnaderna för sjuktransporter med helikopter inom Gotland ökat drastiskt, från 39 förra året till 69 stycken i år. Något man kanske borde ha tänkt på när man drog ner på antalet ambulanser?
Förutsättningarna för skatteintäkter och bidrag har varit 17 miljoner bättre än budgeterat, ändå förklarar regionledningen att allt hade kunnat undvikas bara regeringen fortsatt att skjuta till extra miljoner i konjunkturstöd.
Det är dags att ta av skygglapparna och föra en politik som visar att man tar sitt ansvar på allvar.