Dags att skåla i betanol?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är en besvärlig marknad som entreprenörerna ger sig in på.
Vi vet inte vad som kommer att hända med etanolpriserna. Priserna hålls i dag uppe av att EU belagt etanol med en tull. Är det realistiskt att denna tull kommer att bestå? Jag tror inte det.
En storproducent av etanol är Brasilien. Å ena sidan är arbetet på sockerrörsfälten en misär där arbetarna sliter ut sig i förtid mot dåliga löner. Å andra sidan så har råvaran som använts stor betydelse för hur stora utsläppen av växthusgaser blir under processen. Enligt senaste numret av tidningen Miljöaktuellt så är "sockerrörsetanol i dag det bästa alternativet ur klimatsynpunkt av de olika etanolprocesserna".
Om etanol skall vara det ledande miljöbränslet, vilket jag inte alls är säker på, kommer då EU att fortsätta ta ut en straffavgift på den etanol som innebär minst utsläpp av växthusgaser? Det är inte realistiskt. Till dem som uttalat sig för att avskaffa tullen hör jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Enligt samma artikel i Miljöaktuellt innebär för övrigt etanolframställning ur sockerbetor stora utsläpp ur växthusgaser, då "stora mängder av fossila bränslen används vid framställningen". Det gör det inte precis lättare att argumentera för att behålla tullen på sockerrörsetanolen. Viss etanol (gjord på vete i en koleldad process) innebär faktiskt större utsläpp av växthusgaser än om man använder bensin.
Företaget Agroetanol i Norrköping ägs av Lantmännen och LRF och vill bygga en ny stor anläggning för etanolproduktion. Kenneth Werling, vd på Agroetanol, har dock sagt till Ny Teknik:
- Vi behöver ett marknadspris på åtminstone fem kronor för att kunna bygga en ny anläggning.
Priset på den brasilianska etanolen är sisådär 3 kronor och 50 öre litern.
Det är svårt det där med miljöbränslen, när man skall ta hänsyn till alla konsekvenser av produktionen. Ett exempel är den beryktade palmoljan, som Miljöaktuellt behandlar i en artikel med rubriken "Kolsvart biobränsle", där man bland annat konstaterar att:
"Palmolja från utdikade torvmarker spär på växthuseffekten minst tre gånger mer än stenkol."
Klimathysterin har skapat en situation där handling ofta går före huvud. Vid stora investeringar i ny energiproduktion behöver man kallsinniga kalkyler på både kronor och koldioxid. Det gäller även oss som vurmar för gotländska sockerbetor.