Makten ligger hos politikerna.
Budskapet var glasklart när två framgångsrika kommunpolitiker mötte gotländska kollegor i Visby i går morse. Sven-Erik Bucht och Hector Vallejos är båda socialdemokrater och har lyckats lyfta sina respektive kommuner: Haparanda och Munkfors, genom sitt politiska ledarskap.
Under ett besök på Gotland har de träffat företagare och politiker för att dela med sig av sina erfarenheter. Sven-Erik Bucht är mest känd för att vara den som lyckades övertala Ikea att öppna ett varuhus i Haparanda. Men framgången handlar om mer än Ikea, genom att fokusera på sitt närområde och arbeta över nationsgränserna har man en marknad som är långt större än den annars eftertraktade Stockholmstrakten.
I Munkfors har Hector Vallejos lyckats lyfta sin kommun från bottenskiktet på Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet till en 81:e plats. Han visade också att Gotland i samma rankning, om man bara ser till hårda fakta - grundförutsättningarna - ligger bättre till än såväl rikssnittet som Munkfors. Ändå ligger Gotland och skvalpar bland de sämsta i rankningen.
Vallejos bad inte om ursäkt för sin förklaring: det handlar om det politiska ledarskapet.
Hans övertygelse är också att näringslivspolitiken inte får bli ett partipolitiskt slagträ. Förutsättningarna för näringslivet måste vara bestående och förankrade över partigränser och mandatperioder.
På Gotland kan vi inte samverka så mycket i praktiken med andra kommuner, eller nationer, som man gör i Haparanda. Vi kan inte förlita oss till arbetspendling in till kommunen som man kan i Munkfors.
Men det finns så mycket vi kan göra istället. Och med grundförutsättningar som både Haparanda och Munkfors bara kan drömma om finns alla möjligheter. Det är dags att ta av offerkoftan och börja jobba.
Politiken kan sluta att mer eller mindre underförstått skylla på tjänstemännens motsträvighet. Finns det en faktisk sådan är det politikens ansvar att ändra på detta.
En annan, större, utmaning är att det skulle behövas mer rotation bland de förtroendevalda. Två mandatperioder tycker både Bucht och Vallejos är att eftersträva.
På Gotland sitter samma politiker på beslutande poster i decennier. Visst, det är bra med erfarenhet och kontinuitet men det skapar också cementerade strukturer och stor hemmablindhet.
Här finns alla möjligheter för gotlänningar som vill vara med och påverka, lämna läktaren och komma in i matchen, inte bara recensera hur dåligt andra sköter saken.
För köksbordspartiet har tyvärr inte mycket inflytande över Gotlands utveckling.