Dags att gräva upp stridsyxan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Utropstecknet är inte mitt, det är Rikstrafiken själv som markerar detta.
Det står inte heller alla kommuner utom Gotland.
Ändå väger myndigheten just när det gäller gotlandstrafiken in miljöskälen tyngre än betydelsen av att hålla regionen Gotland i fas med utvecklingen i sin omvärld.
Klimatet bryr sig inte om regional utveckling. Det väntar inte på att vi "snart" ska göra något åt utsläppen. Men om klimatet är det viktigaste i transportfrågor blir det väldigt ologiskt att satsa på miljarder på tunnlar, länkar och leder i storstäderna så att invånarna där kan fortsätta att sitta en person i varje bil i millånga köer. Trots att det finns väl utbyggd kollektivtrafik!
Gotland har inga alternativ. Gotlandstrafiken är inte kollektivtrafik, det är vår landsväg.
Den bild av dyra och långa resor till Gotland har sakta men säkert börjat ersättas av att hit går det snabbt och enkelt att ta sig. Men än en gång tvingas nu gotlänningarna att gräva upp stridsyxan och försvara den självklara betydelsen av goda kommunikationer för ett levande Gotlands existens.
Utgångspunkten i Rikstrafikens analys är att linjesjöfarten till Gotland ska vara långsiktigt hållbar ur tre perspektiv; ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det är fullt rimligt. Men balansen uppnås knappast genom att nu försämra två av tre för att det inte finns förutsättningar att uppnå den tredje.
Det finns inte utvecklade biobränslen för sjöfart men utvecklingen går snabbt och målet är satt att färjorna ska vara biogasdrivna inom en inte alltför avlägsen framtid.
Staten är van att väga olika intressen mot varandra. Stenindustrin riskerar att både urholka grundvattnet och släpper ut stora mängder koldioxid. Men här värderar staten arbetstillfällen tyngre än långsiktig hållbarhet.
I gotlandstrafiken ska historiskt förbiseende av miljöpåverkan, med statens goda minne, nu i ett slag tas igen genom kraftigt försämrade förutsättningar för hela Gotland.
Hur mycket vinner miljön på Rikstrafikens förslag och hur mycket förlorar Gotland?
Jag hoppas innerligt att politiken sätter ner foten och försvarar Gotland som en del av Sverige.