Då Coq Rouge var nyttig idiot
Jobbade för KGB.Foto: Frida Hedberg/SCANPIX
Foto: Frida Hedberg/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu har vi fått ytterligare en pusselbit till personen Jan Guillou. I fem år jobbade en ung Guillou för KGB mot betalning. Tänk att han alla år sedan dess lyckats bära detta inom sig och samtidigt behålla sin överlägsna stil. Ja, han har till och med skrivit nyckelromaner där han utnämnt andra till "nyttiga idioter". (Personer som låter sig utnyttjas för att främja andras syften när de tror sig tjäna sina egna.) Det är nästan imponerande hur täta skotten kan vara i en själ.
Imponerande är verkligen inte Guillous sätt att försvara sig. Först försökte han vifta undan anklagelserna med att de "saknar trovärdighet". Sedan han tvingats medge att han faktiskt arbetade för KGB försöker han istället skuldbelägga andra. Till Expressen kommenterade Guillou i går sina känslor inför att hans (döde) kollega Arne Lemberg anmält honom till den svenska säkerhetstjänsten Säpo. (Lemberg sköts till döds i Uganda 1979.)
"Men när man läser det så tänker man på hur det var för alla i Tyskland som får läsa i Stasihandlingar att ’Var min faster angivare? Har hon angett mig för det här?’. Det är en väldigt dyster upplevelse."
Nog blir man dyster, alltid. Guillou arbetade för KGB. Men han jämför den svenska säkerhetstjänsten med Stasi. Och den döde Lemberg jämställs med Stasis angivare. Och själv ikläder han sig samma roll som Stasis offer. Det är en motbjudande logisk kullerbytta.
Hur ska man i dag se på Guillous och Peter Bratts avslöjande av den olagliga underrättelseorganisationen IB? Vems ärenden gick Guillou då?
Alldeles oavsett vad Guillou hade för drivkrafter så var det bra att IB avslöjades. Socialdemokraterna hade vuxit samman med staten och tillsammans hade de skapat ett rättsvidrigt åsiktsregistrerande monster.
Men Sveriges fiender gnuggade ju händerna. I boken Spioner emellan skriver den före detta KGB-översten Boris Grigorjev, som varit stationerad i Sverige i 32 år, att "Guillous avslöjanden gjorde stor nytta för oss".
Ska man känna sig sviken av Jan Guillou? Jag har alltid betraktat honom som en skicklig och slagkraftig skribent. Men jag har aldrig haft något förtroende för honom, och hans extrema politiska sympatier har ju också varit kända. Så i fortsättningen tänker jag bara ta honom med en ännu större nypa salt än tidigare.
Att tänka själv är alltid en bra idé.