Civilkurage med dålig timing
Bror Lindahl valde fläsknoisette till lunch och tryckte på den röda knappen.
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vad skall man säga om Lindahls agerande? Tja, jag har faktiskt kluvna känslor inför det.
Visst är det så att ett politiskt samarbete måste bygga på kompromisser och ett ömsesidigt förtroende som gör att man kan lita på ingångna överenskommelser.
Å andra sidan låg jag tidigare i år och bönade och bad på mina bara knän om att borgerliga riksdagsledamöter skulle visa lite självständigt tänkande och civilkurage och stoppa FRA-lagen. Då förbannade jag att partipiskan användes för att gissla till sammanhållning.
Och visst har Bror Lindahl civilkurage. Det har han visat även i andra frågor. Ett exempel är vindkraften, där han trotsat det politiskt korrekta och tidsandan och gång efter gång pekat ut vindkraftens svagheter som energikälla. Det behövs politiker som är beredda och säga emot sådant som många har fått för sig att "alla" är överens om.
Det finns ju även historiskt viktiga exempel på när ensamma folkpartister brutit partilinjen. Jag tänker på Ture Königson, som år 1959 i andra kammaren lade ner sin röst i omröstningen om ATP, vilket gjorde att socialdemokraterna kunde vinna med 115 röster mot 114.
Det var ju en olycka då, att man införde ett pensionssystem (ATP) som inte var långsiktigt möjligt att upprätthålla och som inte byggde på att man sparade till sin egen pension. Då var det verkligen illa att Königson lät socialdemokraterna genomdriva sin reform.
Det är väl just sakfrågan som är det viktiga. Det är klokt att bryta partilinjen om man har rätt. Och det är dumt att bryta partilinjen när man själv har fel och partiet har rätt.
Hur är det i den här frågan? Med vårdnadsbidraget?
Tja, själv tycker jag att det är otillständigt att de som väljer att lämna sina barn till den reguljära barnomsorgen får nästan allt, medan de som löser omsorgen själva inte får någonting. Vårdnadsbidraget är en valfrihetsreform. (Man kan fråga sig varför regeringen samtidigt inför en jämställdhetsbonus som i praktiken är en antivalfrihetsreform.)
Å andra sidan vill Alliansen införa vårdnadsbidraget, som inte är gratis för kommunen (och kanske underbudgeterat), i ett ansträngt budgetläge.
Man måste också ta hänsyn till vad hur samarbetet påverkas av att man bryter partilinjen. I FRA-frågan fanns det ledamöter i samliga partier som kunde ha satt stopp. Alliansen borde inte ha påverkats (men ledningen hade fått sig en nyttig näsbränna).
I detta fall, där en ensam folkpartist framhärdar i att hävda det egna partiets ståndpunkt, kan det få värre konsekvenser för Alliansens interna samarbete.
Så visst, jag tycker Bror Lindahl röstade fel. Men inte lika fel som Ture Königson. Och allting kan ju faktiskt rättas till när frågan skall avhandlas i fullmäktige.