Byk som ruttnat i tre decennier
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag har kluvna känslor inför det här.
Å ena sidan svärtas ett antal personers eftermälen utan att vi egentligen vet om det är befogat eller inte. Ordspråket säger "ingen rök utan eld", och enligt denna tumregel avkunnas alltför ofta allmänhetens dom. Och det är naturligtvis vidrigt för dem som är anklagade. Speciellt för dem som faktiskt är oskyldiga.
Bland de anklagade finns personer som jag har mycket svårt att föreställa mig som skyldiga. Det är givetvis inget bra sätt att bedöma skuld på, alla är ju inte vad de synes vara, men det ökar definitivt min olust inför anklagelserna.
Å andra sidan vet jag ju också att makten på den tiden hade större möjligheter att kväva skandaler i lindan, och den makten användes också.
Det hände till exempel när Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den hemliga och olagliga underrättelseorganisationen IB i början av 70-talet. De beskylldes för att fara med lögn och fantasier. De fick krypa i fängelse för vad de skrivit. Sedan har historien har givit dem rätt.
Peter Bratt var även inblandad i ett annat exempel på hur det kunde gå till, och som dessutom rör Geijer-affären. I november 1977, när Bratt jobbade på Dagens Nyheter, fick han ett tips om att rikspolischefen i en promemoria till Olof Palme pekat ut förre justitieminister Lennart Geijer som en möjlig säkerhetsrisk, om han var kund hos prostituerade. Bratt skrev och DN publicerade. Men Palme dementerade kraftfullt, och DN bad om ursäkt och betalade ett skadestånd till Geijer.
I dag vet vi att Palme talade osanning. Promemorian fanns.
Geijer-affären tystades ner, både då och tidigare. Det är ställt utom allt tvivel. Bordellhärvan reddas aldrig ut ordentligt och de båda flickorna lämnades åt sitt öde. Men vi vet fortfarande inte om det som tystades var en lögn eller en sanning.
Peter Bratt hade själv ett förslag när han intervjuades i DN i går.
- Men den här historien borde man kunna komma till rätta med genom att tala med bland annat de ledande poliser som var med då och som fortfarande lever. Det skulle vara mitt råd till justitieministern.
Det verkar vara ett bra stället att börja.
PS. 7 november fanns på denna sida en krönika av Totte Wallin, där han berättar om hur han 1976 arbetade på en ungdomsvårdskola och satt nattvakt åt en av de unga flickorna. Krönikan finns fortfarande tillgänglig på helagotland.se. Sök på "Totte".