Bryssel lika nära som riksdag
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Europeiska unionen går framåt och utvecklas. Det vi röstade om en kall höstdag i november för 13 år sedan var att gå med i en union som då hade tolv medlemmar. Det fanns ingen gemensam valuta (även om det var beslutat att den skulle komma) och den hade precis gått från att vara en gemenskap, EG, till en union, EU.
Så - eftersom förutsättningarna förändrats borde vi då rösta igen? Borde det anordnas en folkomröstning om det nya fördraget som ska förhandlas om nu i midsommar?
Nej. Det är orimligt att folkomrösta om utveckling. I en folkomröstning måste det finnas tydliga alternativ. Ja till ett nytt fördrag är ett klart alternativ, men vad innebär ett nej? Det kan vara ett ja till de nuvarande fördragen. Det kan också vara ett nej till hela samarbetet och det kan vara en röst för ett annat fördrag, en uppmaning till att börja om. Några nej-röstare kanske till och med vill ha en federation i Europa - och vill inte ha bara ett litet fördrag utan en hel grundlag.
Utvecklingen i Europa har Sverige varit med att driva på de senaste 13 åren. Det är det som medlemskapet innebär - inflytande. Dock är Europas - och svenska i synnerhet - politiker hiskeligt dåliga på att berätta vad de gör.
Unikt projekt
Till helgen kommer ministrarna i bästa fall bli överens om hur man ska gå vidare med ett nytt sammanhållet fördrag. Vilket är fullständigt nödvändigt. EU består i dag av ett mischmasch av fördrag som inte är anpassade för den fantastiska utveckling unionen haft sedan hösten 1994.
EU är ett unikt projekt i världen. Det är 27 länder som genom förhandlingar och fördrag samarbetar. Det tydligaste politikområdet där EU gör skillnad är miljön. Europa är den del av världen som i någon mån tillämpar Kyotoprotokollet och där en överstatlig överenskommelse om kemikalier (REACH) finns.
En stimulerande debatt om ett eventuellt nytt fördrag vore spännande och den skulle vitalisera synen på EU-samarbetet i Sverige. Men debatt förutsätter inte att det ska folkomröstas om frågan. Det diskuteras miljöfrågor, sjukvård, äldreomsorg och skolväsen varje dag i Sverige. För den skull ropas det inte på folkomröstningar.
Men när det gäller Europasamarbetet ska det röstas - annars kör man över folkviljan, ropar motståndarna. Men ärligt talat - det är långt till Bryssel, men inte så vidare värst mycket längre än till riksdagen. Och kan man påverka folk och åsikter där kan man göra det i Bryssel.