Storbritanniens konservativ-liberala regering befinner sig i djup politisk kris.
Samarbetet mellan koalitionspartierna sviktar på grund av oenighet i viktiga frågor som de konservativas obenägenhet att reformera och ytterligare reducera överhusets ställning, geografiska indelningen av valkretsarna och regeringens misslyckande att utöva auktoritet inom den ekonomiska politiken.
Liberalernas partiledare, vice premiärminister Nick Clegg är starkt ifrågasatt för sitt ledarskap även inom de egna leden. Opinionsundersökningar visar på att mer än 50 procent av partimedlemmarna vill ha en ny partiledare.
I början av september gjorde premiärminister David Cameron en smärre ombildning av regeringen med bland annat en ny hälsovårdsminister med ansvar för den stora och viktiga nationella hälsovården. Som i den konservativa Londonpressen betecknades som "alltför liten, manspräglad och utan representation för de färgade folkgrupperna".
Regeringen har förvärrat
Labour leder nu opinionsundersökningar med 42-43 procent stöd mot 29 procent i senaste parlamentsvalet 2010. De konservativa har minskat från 36 procent till 33 procent, och liberalerna från 23 till 8-10 procent. Det antieuropeiska partiet har ökat upp till 8 procent.
Jag följer debatten i underhuset under första dagen av dess återsamling efter sommarledigheten.
- Koalitionsregeringen har förvärrat situationen och sista kvartalet minskade BNP med 0,5 procent i Storbritannien, säger Mike Games, parlamentsledamot i underhuset för Labour från Ilford, norra London, ledamot i utrikesutskottet och tidigare både ordförande i försvars- och utrikesutskotten, då hans parti innehade regeringsmakten.
- Innan nuvarande regering tillträdde lovade den att avskaffa statens budgetunderskott. Det har blivit tvärtom.
Arbetslösheten har ökat
Underskottet har ökat med 150 miljarder pund (nära 1 700 miljarder kronor). Nu säger regeringen att det kommer att ta 7-8 år att bli av med underskottet. Vi i Labour säger att vi ska klara av underskottet på fyra år.
- Arbetslösheten har ökat till 7,8 procent och är 22 procent bland ungdomar mellan 16-24 år, fortsätter Gapes.De konservativas recept med att sänka skatter och skära i offentliga utgifter har inte heller varit framgångsrikt i Storbritannien.
Även den konservativa Londonpressen kritiserar regeringen för detta. Regeringen har skurit ned anslagen till polisen med 20 procent, och årsavgifterna för studieplatser vid universiteten har chockhöjts från 3 400 till 9 000 pund (cirka 100 000 kronor).
- Tony Blair var en vinnare, till skillnad från hans efterträdare Gordon Brown. Blair och Labour krediteras nu för hans omfattande satsningar på utbildning, hälsovård och andra offentliga investeringar i infrastruktur, även satsningar i nya anläggningar till sommarens olympiader som kallas ett "Blairprojekt".
Måste få fart på hjulen
Labour förordar nu en fortsatt sådan ekonomisk politik i opposition mot regeringens för att få fart på hjulen och ta Storbritannien ur den ekonomiska krisen. Dessutom måste fler bostäder byggas i allmännyttig regi. Privatiseringarna inom bostadssektorn har ställt många inom arbetarklassen utan egen bostad, tillägger Gapes.
- England har inte infört euron och ingår inte i EMU. Ändå vore det en katastrof om euron skulle misslyckas. Många konservativa önskar att euron ska falla, men det är en farlig inställning.
Många finansinstitutioner har sina huvudkontor i London och för dessa är det viktigt att EU:s ekonomi inte kollapsar, kommenterar Gapes rörande Europas finanskris.