Anders Bering Breivik kunde ha stoppats, men tipset blev liggande eftersom Brevik inte stämde överens med bilden av en terrorist: Han var inte muslim.
Wilhem Agrell, professor i underrättelseanalys, har i en rapport granskat underrättelsearbetet i Norge inför massakern på Utøya den 22 juli 2011?. En av hans slutsatser är att man missade att följa upp tips om Breivik.
År 2010 köpte Brevik material för att tillverka bomber, bland annat 150 kilo aluminiumpulver, och hamnade i norska Tullverkets register. Under samma år köpte Breivik också två hagelgevär och var samtidigt mycket aktiv i den så kallade counter jihad-rörelsen på internet.
Men tipset om Brevik blev liggandes hos den norska säkerhetspolisen, PST. Enligt Agrell berodde detta på att Breivik inte stämde överens med PST:s hotbild: Brevik var inte muslim.
”Alla muslimer är inte terrorister, men alla terrorister är muslimer”. Så beskriver Jan Hjärpe, professor i islamologi, ett typiskt antimuslimskt tema. Sedan terrordåden den 11 september 2001 har bilden av ”den farliga muslimen” pumpats ut.
Det har också påverkat många staters säkerhetspolis som riktat allt mer fokus mot islamistiska terrorister.
Att detta har gjorts till den grad att tips om terrorister som inte är islamister förbises ter sig tämligen märkligt när man läser EUROPOLs statistik. Det finns absolut ett hot från islamistiska terrorister, år 2010 utförde islamister tre terrordåd av 249 i EU. Men de flesta attackerna utfördes av nationalister och separatister.
Nära i minnet har vi Peter Mangs som under 2009 och 2010 satte skräck i Malmö genom att skjuta personer med invandrarbakgrund. Mangs dömdes för två mord och åtta mordförsök.
I Tyskland avslöjades nyligen den nazistiska cell som mellan 2000 och 2006 dödade nio personer med utländsk bakgrund. Avslöjandet fick stor uppmärksamhet bland annat då poliser varit inblandade i att skydda nazisterna.
Senast för några veckor sedan organiserade nazister ”medborgargarden” i Stockholm där de drog runt och misshandlade personer som de inte såg som svenska. Men fördömanden och starka reaktioner, likt dem mot de ungdomar som kastat sten i Stockholms förorter, från borgerliga politiker och ledarsidor uteblev.
”Den svarta svanen” är det namn som Agrell gett sin rapport. Även om man bara har sett vita svanar i sitt liv bör man inte dra slutsatsen att de inte finns svarta svanar, menar han.
Men för säkerhetspolisen borde Breivik inte ses som en svart svan utan som en vit svan. Hotet från vita män med fascistiska sympatier är inte udda utan har sedan länge varit en realitet.
Agrell varnar för att svenska säkerhetspolisen kan falla i samma fälla som den norska säkerhetspolisen. Nu krävs att SÄPO tar också tar hotet på extremhögern på största allvar.
Annars kan det norska misstaget upprepas. Konsekvenserna kan bli fruktansvärda.