Brandlarm borde vara god ekonomi
Ödelagt. Garda skola i fågelperspektiv söndag cirka kl 10.30. Huvuddelen av skolan är totalförstöd. Där grävmaskinen ses på bilden satte man stopp för eldens vidare utbredning.
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Pensionerade brandmannen Allan Häggs berättelse i GA i går, om hur han för några år sedan kunde släcka en brand vid skolan i Klintehamn - en brand som larmcentralen fick reda på först då han ringde 112 - den händelsen borde ha varslat kommunen om att skolbränder är ett reellt hot och inte en teoretisk möjlighet i en försäkringsekonomisk kalkyl.
Man tror att det kommer att kosta tio miljoner kronor att bygga upp Garda skola. Kommunens självrisk är "bara" 1,3 miljoner kronor. Men det är ju större värden än så som gått upp i rök. Undervisningen måste bli lidande under en period. Även en skola har affektionsvärden. Inventarier har gått förlorade. Elevers och lärares saker har förstörts. Och under en övergångsperiod tvingas elever och personal leva och arbeta under provisoriska förhållanden. Dessutom svävar de, ännu så länge, i osäkerhet om vad som ska hända i framtiden. Barn- och utbildningsnämnden har ännu inte lämnat besked.
Dessa värden måste också vägas in när man avgör hur skolornas larmsystem ska vara beskaffade. Då borde man kunna enas om en lösning som är bra för alla. Bra för skolornas brukare. Bra för kommunen. Och till sist även bra för försäkringsbolagen. För Länsförsäkringar är ju naturligtvis inte lyckliga över att betala ut miljonerna för branden i Garda.
Vilket förlopp branden hade fått om räddningstjänsten kommit på plats tidigare får vi aldrig veta. Men att utgå från att det inte hade gjort någon skillnad, det osar av flykt från ansvar. Givetvis kunde ett brandlarm kopplat till larmcentralen ha inneburit att skolan hade räddats.