Frånsett Centerns försök till bondfångeri i debatten om vilken påverkan nedläggningarna av skolor kan ha för den regionala utvecklingen, har debatten varit mycket konstruktiv och nyanserad.
Kvaliteten på debatten efter hoten mot en del skolor på Gotland är den bästa på mycket länge. Ytterst få skriker sig blåa över att skolhuset ska försvinna i socknen. Istället förs en diskussion om restider för eleverna, kvaliteten på undervisningen och vikten av att ha en skola i en ort för att den ska locka till sig barnfamiljer och inte bara bli ett pensionärsreservat.
Det verkar som de flesta förstår att det är nödvändigt att spara på skolan, när regionen inte får mer pengar av regeringen och den höga arbetslösheten gör att skatteinkomsterna minskar. Det verkar som nästan alla förstått att regionens budget till 90 procent går till vård, skola och omsorg.
Många för resonemang om vilka faktorer som påverkar utvecklingen i en bygd. Jag fick del av ett brev från Hoburgs Näringslivs Intresseförening till regionstyrelsen. De beskriver mycket klokt Sudrets situation och naturligtvis vill de ha Öja skola kvar.
De säger att Sudret är en region i regionen som har för långt till Visby, så de måste klara sig själva av egen kraft. De beskriver klartänkt marknadsekonomins tendens till koncentration till tätorter och stordrift. Och så menar de att politiken är den enda motkraften mot koncentrationen till Visby. Visst kan politiken påverka en del, men som bekant påverkar människorna på Sudret genom sitt beteende och handlande. Entreprenörskap, samverkan, samarbete och exempelvis den kraft som utvecklingsbolaget för Vamlingbo Prästgård ger, har också stor betydelse för ett starkare Sudret.
Men visst har de rätt i att politiken och särskilt byggnadsnämnden har stor betydelse för att företag och boende kan växa på Sudret. Jordbruket och turismen är viktiga näringsgrenar på Sudret och de lider lite av "pyspunka". Det sker ingen katastrof utan ett sakta minskande. Skolans tjänstemän har visat vad som krävs för att kunna spara det som måste sparas på skolan kommande år genom förslaget till skolnedläggningar.
Frågan är vilka regionalpolitiska hänsyn politikerna vill och kan ta hänsyn till i beslutet om skolorna, när priset för skattesänkningarna ska betalas.