Bra debatt och avslut
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tommy Gardell försökte klistra på Lars Thomsson ett misslyckande med va-planeringen för Gotland och att densamme skulle ha sagt något i opposition och gjort tvärtom i majoritet. Det var lätt att förstå att Lars Thomsson log hela vägen till talarstolen när han först enkelt kunde punktera Gardells påståenden och sedan påminna att sagde Gardell snart har all makt att förändra sakernas tillstånd till de han anser bättre.
Det verkar som många socialdemokrater har svårt att växla ner från kaxiga opponenter till mer nedtonade ansvarstagande ledare av Region Gotland.
Annars var gårdagens sammanträde präglat av bra och sansad debatt och pragmatiska inlägg. Trots en politisk silly season kunde den viktiga frågan om antalet ledamöter i fullmäktige debatteras och beslutas. När det stod klart att frågan inte skulle framskjutas till maktskiftet blev det en klarläggande debatt där alla partier kunde lägga fram sina synpunkter i frågan och det stod ganska snabbt klart att Moderaterna och Folkpartiet var ensamma att förespråka en minskning till 61 ledamöter.
Gustaf Hoffstedt (M) hade inga övertygande argument utan mer en svepande tro att det skulle spara skattepengar och "vässa" fullmäktige. Här gjorde Centerns Per-Olof Jacobsson ett klart mer trovärdigt och engagerat inlägg där han visade att den demokratiska förlusten var långt mycket större än de 200 000 kronor man skulle spara i reda pengar.
P-O:s huvudargument var att ju fler som känner en politiker, desto bättre är det för demokratin.
- Ibland när man hör kaffebordsdiskussioner om hur folk tror att politiska beslut går till blir man skrämd, sa han och det är bara att instämma.
Ju fler som kan berätta hur det faktiskt går till och ju fler som kan visa att politiker är helt vanliga människor som arbetar ideellt för allas vårt bästa, desto starkare blir demokratin och människors möjlighet att vara delaktiga.
Jag har tidigare varit inne på att det skulle vara en viktig politisk signal att minska antalet ledamöter i fullmäktige. Men jag håller med om att vi behöver inte färre som är med och tar ansvar och jobbar politiskt. Även Brittis Benzler (V) bidrog till denna övertygelse: "Ett samhälle vinner i längden på att många någon gång varit fritidspolitiker".
Jenny Guteäng (M) fann till och med en poäng i att det skulle vara svårt att "kvala in" till fullmäktige. Att det skulle göra uppdraget mer attraktivt.
Men att vara politiker ska inte vara ett yrke, förunnat några få.