Lobbyorganisationen jagvillhabostad.nu har satt ungas boendesituation på agendan och deras bostadspolitiska debatter är ett givet inslag under politikerveckan på Gotland. Ofta illustreras problemen med reportage om unga som tvingas bo kvar hemma, så kallade mambos. Politiker av alla färger brukar konstatera att den svenska bostadsmarknaden är särskilt trög.
Eftersom diskussionen i flera år sett likadan ut är det uppfriskande att Statistiska centralbyrån i år för första gången kan visa upp jämförande statistik mellan Europas länder. Undersökningen innehåller en del överraskningar. Sverige, tillsammans med Danmark, är det land där det är mest ovanligt att unga vuxna i åldern 25-34 år bor kvar hos föräldrarna. I genomsnitt bor var fjärde ung vuxen europé fortfarande hemma, men i Sverige handlar det om ett par få procent.
SCB har tyvärr inte lyckats få tag på jämförbar statistik angående bostadsbyggande eller bostadspriser, vilket är de vanligaste komponenterna i debatten. Att boendet skulle vara mycket billigare i de nordiska länderna rimmar dock illa med vad som i övrigt sägs i bostadsdiskussionen. På samma sätt skulle en hypotes om att det är enklare att flytta för att tillgången på bostäder skulle vara större i Sverige än i övriga Europa också gå på tvärs med debatten som förs i Sverige idag.
Några förklaringar försöker SCB dock ge, utifrån de jämförbara siffror som finns. Unga nordbor lever i samboförhållanden eller gifter sig tidigare än i andra länder (vilket kan förklara möjligheten att flytta hemifrån - dock är svenskar är inte ovanligt trångbodda). De unga i Sverige börjar studera på högskola och universitet senare än i övriga Europa - de skaffar sig arbetslivserfarenhet före studierna och kommer ekonomiskt starkare ut på bostadsmarknaden. Intressant är också att samtidigt som majoriteten av unga européer som bor kvar hemma arbetar, är en unik förklaring för svenska unga mambos att de är arbetslösa.
Det är rimligt för unga att vilja ha bostad nu. Det är givetvis en mycket klen tröst för den som sitter fast hemma att det är bättre i Sverige än i övriga Europa. Men bostadsdebatten vinner på att nyanseras.
Visst döljer sig unga som skulle vilja plugga på annan ort i statistiken av unga hemmaboende arbetslösa, och således är inte minst studentbostäder en viktig fråga. Likväl borde vi kunna kosta på oss att inte bara fundera över vad som är fel på bostadsmarknaden, utan också över vad vi gör rätt - för borta bra, men i Sverige bäst.