Början på slutet av undantagstillståndet

Politik2010-07-02 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den amerikanske Fed-chefen under femtio- och sextiotalen hette William McChesney Martin. Han lär skämtsamt ha sagt att centralbankens uppgift är att ta bort bålskålen när festen börjar komma igång. Det är en träffade beskrivning. Få jublar över högre ränta, men det är hälsosamt.
Kruxet är att välja rätt tillfälle för en höjning. Det brukar vara lättare sagt än gjort och är kanske än mer så i dag. Några börjar ta trevande steg på dansgolvet, andra är redan i gasen, men en del har inte ens bytt om till festkläderna. I alla fall om man betänker att svensk ekonomi är gränslöst beroende av omvärlden.
Trots det var beslutet från Riksbankens direktion om att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,50 procent veckans minst överraskande besked. Återhämtningen i svensk ekonomi syns i beslutsunderlag som starkare sysselsättning och en betryggande BNP-tillväxt. Riksbankens uppgift är att hålla ökningstakten i konsumentpriserna - inflationen - på två procent i årstakt och då går det inte att behålla det som ekonomen Klas Eklund välfunnet kallat för ett penningpolitiskt undantagstillstånd när hjulen börjar snurra.
Samtidigt lägger direktionen ut en lägre räntebana än tidigare, det vill säga en prognos för hur styrräntan kommer att sättas några år fram i tiden. Osäkerheten om de ekonomiska utsikterna i omvärlden är påtagliga. Riksbankens direktion var inte heller enig i sitt beslut på onsdagen. Två av de sex ledamöterna ville skjuta fram höjningen av räntan.
Ingen tvekar om att reporäntan kommer att höjas, men i vilken takt och hur högt är det få som vågar komma med tvärsäkra uttalanden om. Fattas bara, ekonomi är ingen exakt vetenskap och både pessimisten och optimisten kan just nu argumentera med trovärdighet om de siar om återhämtningen framöver.
För den som har bolån är det en god idé att inte bara titta på Riksbankens räntebana när man blickar framåt. Efter finanskrisen väntar nu nya och hårdare regler inom finanssektorn i både EU och USA. Det gör att bankerna får högre kostnader för att bedriva sin verksamhet, kostnader som riskerar att slå igenom i större skillnad mellan riksbankens styrränta och bolåneräntorna när bankerna vill tjäna mer pengar. Av samma anledning är det inte heller självklart att spararna kan vänta sig högre ränta i paritet med styrräntans färd uppåt.
Inget tyder alltså på att bankernas låga förtroende i den senaste SOM-undersökningen kommer att vända uppåt i förstone. Riksbanken har däremot i samma undersökning högt förtroendekapital bland svenska folket. Lyckas den balansera inflationsrisker och de kvarvarande svagheterna i ekonomin i de kommande räntebesluten finns det goda utsikter att den fortsätter att åtnjuta högt förtroende.