Bevarandebransch tar nytt stryptag
Foto: Tobias Wallström
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det retar mig än mer att frågan avgörs ovanför gotlänningarnas huvuden. Naturvårdsverket överklagade bygglovet. Som vanligt, är det frestande att tillägga. Miljödomstolen fällde domen. Den kan överklagas. Då fattas de slutliga avgörandet ännu högre upp i stratosfären, i miljööverdomstolen.
Just Gotland har ovanligt mycket mark som många har synpunkter på hur den ska och får användas. Skyddade kust- och naturområden. Kluturhistoriskt intressanta miljöer. Självklart påverkar det hur företagsklimatet uppfattas, när ägare som haft bygglov ändå tvingas ta fram kofoten och släggan och förstöra det de har byggt upp. Självklart påverkar det hur företagsklimatet uppfattas när hela bevarandebranschen intresserar sig för varje förslag till förändring.
Vissa bygglovsärenden blir som att springa gatlopp. Man gisslas och pryglas från alla håll och kanter. Och man går inte ens säker när huset står där.
Tidigare låg det en kiosk och en enklare servering på platsen. Serveringen som nu ligger där är snyggare, lite större. Och naturligtvis dyrare.
Är det just det som är problemet? För miljödomstolen finner ju att dagens servering tillgodoser ett annat "ändamål" än den som fanns där tidigare. Och att dagens strandservering just därigenom skulle bryta mot någon överordnad idé om hur platsen ska vara beskaffad.
Det väcker nästan filosofiska frågor. Vid en enklare servering äter man väl för att man är hungrig. Men vad är det man sysslar med, menar miljödomstolen, när man käkar dyrare mat? Markerar status? Pinkar revir? Nätverksbyggande? Hobby? Inte vet jag. Men jag vet att jag tycker att området är snyggare i dag, för ALLA besökare, än det var tidigare.
Någon måste lätta på remmarna på den tvångströja som krängts på Gotland. Kan man inte röra sig alls kan man inte röra sig framåt.