Betänketid i brottsfråga

Foto: ANDREW MEDICHINI

Politik2008-10-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag vågar inte gissa vad miljödomstolen kommer att besluta efter förhandlingarna i Visby under veckan. Det enda jag vågar förutsäga är: vad domslutet än blir så kommer det att överklagas till nästa instans, miljööverdomstolen.
Därmed inte sagt att det domslut som kommer om några veckor är meningslöst. Det som händer i den lägre instansen ger en fingervisning om hur det kan gå i den högre instansen. Även om domslutet med nödvändighet blir en avvägning mellan olika intressen, så vägleds ju domstolarna av samma lagstiftning och samma rättsliga principer.

Brottet vid Ducker delar Gotland. Inte geografiskt, även brottet blir stort. Men naturvärden ställs mot arbetstillfällen. Vattnet ställs mot en viktig råvara. Och naturligtvis är det så att den grundinställning man har till vad som är viktigast avgör hur man förhåller sig till de fakta som finns. För många är det nog så i en fråga som denna att man börjar med att inta en ståndpunkt, sen väljer man att tolka fakta så att de bekräftar den ståndpunkten.
En naturvän som känner sig beklämd när han eller hon i dag ser Klinthagenbrottet tenderar att hitta skyddsvärd natur och hot mot vattnet på en tänkt ny brottsplats.
En som är beroende av stenindustrin vill för sin del gärna kunna vifta undan farhågor för vad brytningen kan få för konsekvenser.
I det läget är det bra med en domstolsprövning, om rätten utan förutfattade meningar kan avgöra konflikten efter en nykter prövning av fakta och argument och hur de förhåller sig till svensk lag.

Nu lika lite som tidigare kan jag ju ducka för att säga min egen mening. För mig har naturvårdsargumenten mot Duckerbrottet känts ihåliga. Jag har också svårt att se hur man skall kunna bejaka det moderna industri- och välfärdssamhället, om man inte också är beredd att acceptera exempelvis kalkbrytning, när kalken bland annat (och främst) används för att rena processer inom stålindustrin. Jag skulle känna mig som en hycklare om jag sade för mig själv att "bryt gärna kalk, men inte här".
När det dessutom gäller framtiden för en industri som många gotlänningar är beroende av för sin försörjning, ja då kan jag inte annat än att hoppas på att miljödomstolen ger Nordkalk ett positivt besked.

Men vattnet då? Hur går det med grundvattnet och Bäste träsk? Jo, det är brasklappen, det. Naturligtvis får brottet inte innebära en hotande miljökatastrof. Att göra en bedömning av den risken är miljödomstolens viktigaste uppgift.