Organisationen Svenskt Näringsliv har gjort det som det nya rödgröna majoriteten borde ha gjort innan den beslutade att ta bort utmaningsrätten på Gotland.
Nämligen en undersökning av vilka utmaningar som gjorts och hur det har fungerat.
I en rapport som ska presenteras vid ett seminarium på onsdag konstaterar Svenskt Näringsliv bland annat att det fanns en del i hanteringen som inte fungerande tillfredsställande. Det gällde framför allt handläggningstider, marknadsföring av utmaningsrätten, samt tydlighet kring vem inom regionen som var kontaktperson.
Nu finns ju inga möjligheter att justera dessa brister eftersom den nya majoritetens första åtgärd var att ta bort utmaningsrätten av kommunal verksamhet.
Det är också en viktig del i Svenskt Näringslivs rapport: att beslutet togs på fel grunder. Något som alla utom de rödgröna själva varit införstådda med hela tiden.
De rödgröna påstod dels att antalet utmaningar varit försumbart, dels att rätten fråntar regionen makten över vad som ska konkurrensutsättas och inte.
Två fel av två möjliga.
Fakta visar att Gotland ligger över genomsnittet gällande antal utmaningar om man jämför med andra kommuner som infört möjligheten.
Svenskt Näringslivs rapport tar också upp utmaningsrättens betydelse för det som alla partier säger sig värna: dialogen mellan det offentliga och näringslivet. Utmaningsrätten beskrivs som "näringslivets medborgarförslag" vilket är en bra beskrivning.
Det finns inget som förbinder regionen till att konkurrensutsätta verksamhet man inte vill släppa. Makten ligger självklart fortfarande kvar hos politikerna, att högt uppsatta politiska företrädare i fullmäktige har trott något annat är faktiskt häpnadsväckande.
Att öppet erkänna detta innebär så klart en enorm prestigeförlust men nu finns en chans att skrapa ihop sitt anseende genom att ta Svenskt Näringslivs rapport som grund för att lägga ett förslag om en förfinad och förbättrad utmaningsrätt. Något säger mig dock att detta är att hoppas på för mycket.