Jag begriper mig inte på Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Han kan vara spirituell och briljant på en presskonferens. Kvick och smart. För att sedan ställa sig i Almedalen och leverera ett tal som får blodet att levra sig i ådrorna på dig. Han kan initiera en diskussion om politiskt mod och sedan fega ur när det är dags att dra slutsatserna.
Nu har han chansen att profilera Kristdemokraterna i de alliansöverläggningar som Annie Lööf bjudit in till och som Fredrik Reinfeldt skissat på ett program för. Det är också en chans för borgerligheten att demonstrera ett fungerande samarbete, i kontrast till den djupt splittrade oppositionen. Men Göran Hägglund väljer att racka ner på Reinfeldts förslag om en gemensam idéplattform för alliansen. I måndags kväll sade han till TV4 Nyheterna att:
- När det gäller idéerna och värderingarna så har jag inget intresse av en sådan aktivitet.
Nyligen tvingades Göran Hägglund kämpa ner en utmanare, för att få behålla jobbet som partiledare. Att han tvingades till det KAN ju bero på att han har en förmåga att sabotera för sig själv. Och därmed i förlängningen även för andra.