Vårdcentralerna i Roma och Klintehamn har länge varit i riskzonen för nedläggning.
Det har varit svårt att rekrytera och behålla läkare plus att patienter också har valt att lista sig vid andra vårdcentraler så underlaget har minskat.
Parallellen till skolans värld är tydlig och relevant.
Här finns en gräns för hur litet det kan vara och samtidigt upprätthålla en god arbetsmiljö för personalen.
Hot om nedläggning gör att patienter väljer mer långsiktigt trygga vårdcentraler. Det blir en negativ spiral.
Servicen på landsbygden utarmas.
Ändå kan man tycka att 3 814 patienter listade i Roma och 3 848 i Klinte (siffror från juni i år) inte direkt är något som motiverar nedläggning på grund av litet underlag.
För vårdcentralerna finns dock en regel som försvårar och det är den att man ska ha minst tre läkarteam oavsett underlag och geografisk placering.
Här finns således inget interregionalt stöd som det finns i skolan.
Underlaget i Roma och Klinte motsvarar cirka 2,5 läkartjänst så man ligger inte långt under kravet. Att sänka kravet till minst två läkarteam skulle alltså göra förutsättningarna klart mycket bättre.
När de rödgröna i hälso- och sjukvårdsnämnden häromdagen röstade nej till detta och även till att undersöka intresset hos privata utförare handlar det inte så mycket om pragmatism, patientnytta och ekonomi.
Det handlar om ideologi.
Att privat är lika med dåligt.
Hansahälsan har tidigare visat intresse att ta över vårdcentralen i Roma.
Ett erbjudande som öns vänsterpartister då besvarade så här: "Hansahälsan skriver i ett svar till oss (---) att de gärna driver vårdcentraler på landsbygden. Vilket vi betackar oss för. Vi har valt Roma vårdcentral för att vi är nöjda med vår kommunala vårdcentral och vill ha kvar den i offentlig regi". (GT 2009-10-15).
Tydligare kan det inte sägas: hellre ingen vård än vård av privata alternativ.