Regionfullmäktige och alla som lyssnar på debatten därifrån vet nu precis allt om den rödgröna majoritetens politiska övervägningar när den bestämde att ta över äldreboendet Pjäsen i egen regi utan upphandling.
Regionfullmäktige och alla vi andra vet dock fortfarande inte ett enda dugg om vilka ekonomiska beräkningar och analyser som låg till grund för beslutet.
Och efter alla dessa månader står det klart att inga sådana heller har funnits.
Trots att Hanna Westerén har sagt lika många gånger att varje upphandling ska bedömas för sig, utifrån sina egna förutsättningar och villkor, så är den enda förklaringen till att Pjäsen inte ska upphandlas att det handlar om en politisk ambition, helt och hållet isolerad från fakta och förutsättningar för just Pjäsen.
Däremot märktes under gårdagens en skillnad mot den tidigare retoriken. Förut har man sagt att Pjäsen ska drivas vidare till samma kostnad och med samma höga kvalitet som Attendo gjort. I går hette det "hög kvalitet", ordet "samma" har plötsligt försvunnit i talet om kvaliteten, det vill säga tillgången på sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.
Inte heller sades det något om det löfte Jonas Sjöstedt (V) gav i partiledardebatten i SVT när han gav sken av att de anställda på bland annat Pjäsen kunde se fram emot fler arbetskamrater när regionen tagit tillbaka boendet i egen regi.
Inställningen till näringslivet som något som är helt isolerat från det gemensamma målet att få fler i arbete, blev också tydligt i debatten om introduktionsanställningar för ungdomar med anledning av en motion av folkpartisten Johan Malmros.
Här spretade debatten så man till slut inte trodde att man hörde rätt när argumenten emot FP-motionen gick helt på tvärs med det man själv var för.
Tydligast av allt blev det när Lisa Kalström (S) skulle förklara det dåliga i förslaget genom att läsa upp ett utdrag ur Kommunals ordförande Annelie Nordströms blogg. En nästan exakt upprepning av det som Eva Nypelius (C) bara någon minut tidigare försökt förklara från samma talarstol.
Politiken ska inte lägga sig i anställningsformer, var ett återkommande argument från de rödgröna i regionfullmäktige, det är arbetsmarknadens parter som ska sköta den saken. SKL och Kommunal har skrivit en principöverenskommelse om introduktionsanställningar i samma anda som FP-motionen efterlyste. Region Gotland tänker alltså inte utnyttja denna möjlighet för gotländska ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden?
Hur ska unga kunna leva på 75 procent av en ordinarie lön, undrade andra. Tja, man kanske kan förmoda att det är lättare än att leva på försörjningsstöd?
Men i den rödgröna världen är det tydligen bättre att gå arbetslös än att få in en fot på arbetsmarknaden till en något lägre lön än de som jobbat där länge.
Lite lägre lön (under en begränsad period!) är bättre än ingen lön alls för de allra flesta ungdomar. Det vågar jag säga med ganska stor bestämdhet.
Men när ideologi och politisk polarisering går före pragmatiska lösningar så är det lätt att sikten blir grumlig.