Ledare: Barnkonventionen 25 år – tid för reflexion

Min 500:e krönika på denna sida handlar lämpligt nog om ett annat men viktigare jubileum – Barnkonventionen 25 år, just idag den 20 november.

Det är också 95-årsjubileum. För 1919 bildades Rädda Barnen, först i England och senare samma år i Sverige. Med sikte på att ge hjälp till de barn som drabbats av första världskriget. När initiativtagarna fick kritik för att hjälpa fiendens barn ryckte författaren Bernhard Shaw ut och deklarerade: ”För min del har jag inga fiender under sju år”.

Snart nog började man tänka i rättighetstermer och redan 1924 kom den första barnrättsdeklarationen i fem punkter. Den femte punkten löd: ”Barnet bör uppfostras med tanke på att dess bästa egenskaper kommer till dess medmänniskors gagn.”

Nästa deklaration kom 1948 i sju punkter. Nu är rättighetsperspektivet tydligare. Sista punkten är tänkvärd: ”Barnet måste uppfostras till medvetande om att dess begåvning bör tjäna mänskligheten.” Ack, så sant!

År 1959 var det dags igen. En utvecklad deklaration om barnets rättigheter. Åter en tänkvärd sista punkt att barnet ska fostras i en anda av förståelse, tolerans, vänskap mellan folken, fred och världsomfattande broderskap. Att barnets begåvning ska stå till medmänniskornas tjänst.

Man blir berörd av denna idealistiska, men självklara, syn på mänskligheten. Tänker på den kända fredssången från 1873: Varför skola mänskor strida, varför skall det flyta blod, varför skall så många lida, blott för andras övermod. Och med den längtansfulla slutklämmen: Låt oss njuta evig fred.

Denna eviga önskan om fred, medmänsklighet och solidaritet. Varför är vi inte där i vår tid? När historien om och om igen visar på krigens och orättvisornas vansinne.

Så togs ett nytt initiativ 1979 under det Internationella barnåret, att arbeta fram en konvention om barnets rättigheter. Efter tio års förhandlingar låg Barnkonventionen klar och antogs av FN 1989 – för 25 år sedan. Ett ambitiöst dokument i 54 artiklar. Med barnets rätt till liv och utveckling och rätt att komma till tals, som portalparagrafer. Sverige var tidigt ute att anta konventionen, men trots påstötningar har den inte blivit svensk lag. Men nu har regeringen Löfven deklarerat att så ska bli. Äntligen!

Inte ens i Sverige är rättigheterna självklara i praktiken. Och ute i världen är det barnen som drabbas allra värst av krig, fattigdom och sjukdomar.

Hög tid att göra världen barnvänlig!