Bakläxa från Skolverket
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
"Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 29 april 2008, ska Gotlands kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå."
Oups. Ajdå. Det har varit inspektion. Och sängen var inte bäddad.
Vilka har de hetaste skoldebatterna varit under det senaste året? Naturligtvis omorganisationen av den kommunala skolan, som innebär att flera skolor har eller skall läggas ner (Skola Gotland 2008). En publikknipare. Och så har vi debatten om friskolor som vill etablera sig och deras existensberättigande. Plus skolkyrkan i Elfrida Andrégymnasiet. Det är nog topp-tre.
I och med gårdagen får vi nog en ny debatt. Och en svårare debatt. Den om kvaliteten i den kommunala skolan. De tre heta frågorna från 2007 bara snuddar vid detta. Visst är just förutsättningarna för att bedriva god undervisning ett av motiven för omorganisationen av grundskolan. Men det var inte det motiv som låg i förgrunden. Och visst handlar friskoledebatten indirekt om hur förutsättningarna för den kommunala skolan påverkas av friskolorna. Men bara indirekt.
Nu, efter Skolverkets inspektion, så hamnar kvaliteten i den kommunala skolan i fokus. Och det är väl hög tid att det blir så. Det är ju i den kommunala skolan som den övervägande delen av Gotlands elever går.
Skolverkets inspektionsrapport, som finns tillgänglig på nätet, är på modiga 366 sidor. Och den är tämligen kritisk. Rubriken på pressmeddelandet sammanfattar: "Eleverna på Gotland ges inte tillräckliga förutsättningar att klara utbildningen." Läs mer om inspektionens synpunkter på nyhetsplats i GA i dag.
Visst är det så att jag inte är lika angelägen om att alla delar av läroplanen efterlevs. När Skolverket till exempel pekar på brister i elevinflytande blir jag ärligt talat inte så bekymrad. Det är ett värre svek när eleverna inte får de kunskaper de behöver. När det brister i många rektorers ledarskap.
Så vem bär ansvaret? Ansvaret för helheten faller, och måste falla, på den politiska ledningen. Men den byts ju titt som tätt ut, och det är omöjligt att sätta fingret på en punkt i historien där skolans problem har sitt ursprung.
Det ansvar man däremot kan kräva av dagens politiska ledning och skolförvaltning är att förändra den skola vi har till det bättre. En del av det ansvaret tog man väl när man började organisera om grundskolan. Kanske kan även den ommöblering som skett bland öns rektorer sedan i somras sorteras in här.
Den 21 december skrev barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion på denna sida om hur nämnden tagit fram nya målsättningar, ett så kallat styrkort:
"I styrkortet lyfter vi fram vikten av att förbättra utbildningens kvalitet och skolornas resultat med välutbildad personal, ordning och reda och föräldramedverkan. Vi vet att det som kännetecknar framgångsrika skolor är höga förväntningar på eleverna och att skolorna tydligt arbetar mot läroplanens mål."
Att vilja väl är steg ett. Att genomdriva denna målsättning, så att den politiska viljan påverkar undervisning och resultat, är betydligt svårare. Alliansen har ytterligare fem terminer i skolbänken på sig, till nästa val.