Även skolmat lär oss något
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag hoppas att det var den senare metoden som användes.
Då inställer sig nästa fråga. När matpriserna går upp, skall man då ändra på det som var grundförutsättningen för beräkningen i budgeten: skolmatens innehåll. Eller skall man konstatera att man gissade fel om framtiden och sätta av mer pengar för att nå upp till den nivå på skolmaten som man bestämde sig för från början?
Är det maten som skall styra kostnaden, eller skall kostnaden styra maten?
Jo, det är klart att man skall försöka följa budget. Men när man misslyckas med det måste man ju nalkas problemet med lite omdöme. Om man har gjort en sak av exempelvis salladsbordet så kan man inte bara överge det. Det är faktiskt precis som Brittis Benzler skriver i sitt pressmeddelande.
"Vilka signaler skickar vuxenvärlden om frukt och salladsbord, som alla sagt var så nyttigt att äta av, plötsligt försvinner?"
Men hur stor är den här frågan egentligen?
Tja, en viss betydelse har den. Men det finns ju skolfrågor som är mycket viktigare. Men av någon anledning ägnas exempelvis undervisningens kvalitet, lärarnas och elevernas kunskaper och umgängeskulturen i skolan sällan lika stor uppmärksamhet som just skolmaten.
Just därför är det dumt att göra skolmaten till en fråga med en tillfällig kortsiktig besparing. I den debatt som då uppstår är det svårt att bryta igenom med de viktigaste frågorna. Samhällsdebatten måste först få tugga sig igenom det hårda bröd som ersatt det mjuka. Och som alla vet är det svårt att höra vad folk säger när man tuggar knäckebröd.