Debatten om den framtida färjetrafiken är helt fokuserad på farten. Frågan om framkomligheten på vår landsväg är mycket betydelsefull och därför är det också viktigt att vända på alla stenar och hitta nya infallsvinklar. För även om en del idéer kan verka som utopier kan de på sikt leda framåt. Men för att komma just framåt måste man ibland backa till vägskälet och där välja ny väg.
I förra veckans krönika skrev jag om möjligheterna att korta terminaltiderna genom snabbare in- och utcheckningstider. En annan sten som borde lyftas undan är den som handlar om hela logistiken för transpostföretagen och godshanteringen. Den sitter visserligen hårt fast på grund av traditionellt tänkande, men det kan vara värt att bända lite på den.
Som det nu fungerar finns i stort sett ingen lagerhållning av varor på Gotland, utan hela vårt varuutbud bygger på dagligen ankommande leveranser. Man kan egentligen säga att staten betalar för en gigantisk lagerhållning på sjön. När godset sedan anländer till ön ska det i rasande tempo lossas och nytt gods lastas för att samma trailers ska hinna med nästa färja.
Istället borde så många transporter som möjligt ske med containrar och flera kunde då vara i omlopp samtidigt. Sommartid kunde då huvuddelen av godset transporteras nattetid och mer kapacitet frigöras på bildäck under de attraktiva dagturerna. Men det kräver naturligtvis en omfattande planering och nytänkande, men den smartaste vägen är inte alltid den enklaste.
Sedan det här med lagerhållningen. Naturligtvis borde mer gods transporteras under lågsäsong och på så vis skapa mer utrymme på båtarna under högsäsongen. Genom att nyttja fartygen bättre under lågsäsong minskar vi det flytande lagret med gods sommartid och flera resande med fordon kan komma hit med färre turer, vilket gör att miljöpåverkan minskar betydligt trots hög fart.
Utan visioner stannar utvecklingen och en vision är just frågan om logistiken vid terminaler och godshantering. Vänd på den stenen också och se möjligheterna.