När jag sitter så här vid sidan om det dagliga livet för Gotlands toppolitiker, tycker jag allt som oftast att de borde tänka på och agera i den och den frågan.
Det finns så otroligt många frågor, som de borde engagera sig i och styra och ställa, så allt blir bättre. Men det är väldigt svårt, för Åke Svenssons och alla andra toppolitikers dagar är sprängfyllda av möten, inläsning och beslutsfattande. Inte bara dagar, utan ofta kvällar och helger. Skulle man räkna ut timpenning för dem vore de klart underbetalda!
Idag är det bara fem heltidspolitiker som har betalt av regionen för att styra Gotland. Alla andra har vanliga jobb och tar ledigt från dem och får ersättning för lönebortfallet. De blir inte rika på det, utan de drivs av sitt politiska engagemang att förändra och utveckla Gotland.
När jag, som sitter bredvid och funderar, läser in och har tid att reflektera, tycker att våra toppolitiker borde kunna mer och göra mer, så inser jag också, att det inte är ett mänskligt krav att ställa. De som sysslar med politik på heltid är för få! Tycker jag. Alltför mycket av politikernas tid går åt till brandkårsutryckningar och problemlösning av akuta saker som dyker upp. De tvingas för mycket att reagera istället för att aktivt agera efter en genomtänkt plan, som de tillsammans haft tid att utifrån verkligheten och deras värderingar diskutera fram.
Budgetberedningen som hölls i tre dagar nyligen var en genomgång av helheten och gav en del reflektioner och tankar, kan jag tro. Men den låg ju fel tidsmässigt i förhållande till prognoserna om skatteintäkterna, som styr regionens budget. Grunden för allt politiskt beslutsfattande måste vara en korrekt bild av verkligheten. Därför är det så viktigt att ha tid att gå igenom utvärderingar av fattade beslut.
Om gotlänningarna vill att deras folkvalda politiker ska styra klokt utifrån den verklighet som råder och utifrån de framtidsvisioner som finns, måste fler politiker få mer tid att vara politiker. Då har de mer tid för möten med väljargrupper, att få en korrekt bild av verkligheten och att reflektera över framtiden och vilka möjliga beslut som finns. Då får de tid att se helheten.