Man upphör aldrig att förvåna sig över märkligheter. Nu gäller det flisen och dess väg till värmeverken. Vad sägs om det här: Det är ett väldigt riv och slit efter flis i skogen just nu och tydligen är det en bristvara.
Därför köper exempelvis ett värmeverk i Mellansverige flis från Jamaica, vilket transporteras med båt till Sverige och sedan med lastbil från den närliggande hamnstaden till det aktuella värmeverket.
Samtidigt körs svensk flis till Norge! Åkerinäringen jublar naturligtvis, men nog känns det mer än lite märkligt med transporter av skogsflis från Jamaica till Sverige. Måste vara svårt att miljöcertifiera.
Alla jobb måste göras, men de kan vara mer eller mindre roliga. I helgen var jag med om ett mindre roligt, tömning av bortgången svärmors hem på fastlandet. Ett verkligt vemodigt jobb, där ett strävsamt liv raderades ut på två dagar. Tre stationer: Loppis, sopor och sparas.
Det är lätt att le och förundras över alla sparade plastpåsar, snören och annat återanvändningsbart. Men vid lite eftertanke förstår man sammanhanget bättre. För generationen född på 20-talet var det självklart att återanvända och detta inte bara av ekonomiska skäl. För när till exempel plastpåsen gjorde sitt intåg var den hårdvaluta och inget som enkelt köptes på rulle i affären.
Något att reflektera över idag, när förpackningshysterin slår alla rekord och alla plastförpackningar snarare blivit ett gissel än en tillgång.
Och som sagt: Det som tar ett helt liv att bygga upp förvandlas snabbt till tre högar och där loppis och sopor blir störst. Livets gång?
"Tur att det avgår ett flyg då och då, så det blir en sittplats ledig". Citatet är uppsnappat från en resenär i gaten på Bromma flygplats under eftermiddagsrusningen. För just vid rusning blir det väldigt trångt i säkerhetskontrollen och gaten på gamla Bromma. Denna flygplats som skulle läggas ner, men nu istället ökar sin trafik.
Det som inte utökats är passagerarutrymmena och känslan är långt ifrån en modern flygplats. Frågan är hur länge det kan pågå innan någon utbyggnad sker?
För konsumenterna är det viktigt att kunna se var livsmedlen kommer ifrån, eftersom odlingsmetoder, giftanvändning, djurhållning med mera skiljer sig mellan olika länder.
Det är allt vanligare att de stora livsmedelskedjorna använder egna varumärken - EMV. På dessa förpackningar framgår det ofta inte vem som producerat exempelvis korven eller smöret, för kedjorna har ju inga egna charkfabriker eller mejerier.
Med lite arbete går det ändå att utläsa tillverkaren, men det kräver både god syn och jobb vid datorn. Alla livsmedelsförpackningar är nämligen märkta med ett kontrollnummer eller EU-märkning typ "SE 81 EG" och på Livsmedelsverkets hemsida finns en förteckning över alla producenter.
Förhoppningsvis kommer fler konsumenter framöver att reflektera över detta och läsa på förpackningen och också ställa frågor om producent.
Blir frågorna tillräckligt många blir handeln tvingad att införa tydligare producentmärkning på sina egna varumärken.