LEDARE
* Ungdomsmottagningar avslöjas med att skriva ut p-piller till tonårstjejer som enligt lagen inte är mogna för sexuell samvaro. Fy!
* Unga flickor som rent fysiologiskt inte ”behöver” bära bh gör det ändå. Herregud!
* Föräldrar som lämnar sina ettåringar på förskola medverkar till att deras barn får stora svårigheter i sina relationer i vuxen ålder. Förskräckligt!
* Barn tvingas äta halvfabrikat och blir tjocka.
*Hon valde att inte amma för att hon tyckte det var en pina för både henne och barnet. Usch vilken dålig mamma!
Det finns inte mycket som fungerar så bra i medielogiken som att skuldbelägga föräldrar. Och i åtta fall av tio är det flickorna och mammorna som recenseras och bedöms.
Visst, ibland blir det debatt även om hur små pojkar behandlas och beter sig. Men inte alls med samma skuldbeläggning, då handlar det mer om en samhällsfråga som vi alla måste bli uppmärksamma på.
Flickorna och mammorna däremot, där är mallen för hur du ”ska vara” skavsårsframkallande. Det är fritt fram för alla att förfasa sig och kasta stenar.
Vad gäller p-pillren så är det självklart inte bra att en 13-åring börjar äta dem. Men från ungdomsmottagningarnas sida är perspektivet ett annat: man ser flickan som hon är, där hon är, inte där hon enligt samhället borde vara.
Hon kommer sannolikt att fortsätta vara sexuellt aktiv när hon börjat. är det då bättre att ge henne ett skydd mot en oönskad graviditet eller ska hon förvägras detta för att lära sig läxan genom att bli med barn, 13 år gammal?
Och om en tjej i mellanstadiet känner hur kroppen börjar förändras och vill ha kontroll över det – det känns ju i kroppen långt innan det syns – vem har med det att göra? även om hon inte har några som helst känningar av sina växande bröst och ändå vill ha bh? So what?
Borde inte i så fall även vuxna kvinnor som inte ”behöver” bära bh låta bli? Eller är en bh en markering att man är sexuellt tillgänglig? Jag trodde det var ett klädesplagg.
Jag säger inte att det inte finns några underliggande problem att diskutera genom exemplen ovan. Men samhällets benägenhet att fördöma och döma när det handlar om flickor och mammor är inte sunt och har ingen som helst motsvarighet i hur pojkar och pappor behandlas.