Återupprätta torvens förlorade heder
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När man tömt en torvtäkt kan man plantera energiskog eller rörflen i stället. Då mångdubblas tillvaratagandet av solenergi jämfört med en torvmosse i naturtillstånd, där torven dock växer förvånansvärt snabbt. I Sverige och Finland utnyttjas endast hälften av torvens naturliga tillväxt beräknat på hela torvarealen. Man kan alltså fördubbla energianvändningen av torv och ändå hävda att det är fråga om förnyelsebar energi.
Dagens energiutnyttjande av torv i Finland motsvarar 2 miljoner ton olja per år eller lika mycket som landets hela bensinförbrukning. Sveriges användning är lägre.
Efter kriget ansågs torven vara en viktig energireserv för krissituationer och man utvecklade i Sverige teknik med vilken man kunde slippa den väderlekskänsliga soltorkningen och göra det möjligt att utvinna torv året runt. Resultaten sattes i en mapp och glömdes.
Under oljekrisen på 1970-talet ökade intresset för ny torvteknik. USA:s vicepresident Walter Mondale som var hemma i Maine där det finns mycket torv ordnade finansiering av ett antal projekt. I Finland utvecklades den svenska femtiotalstekniken ytterligare. Men sedan sjönk oljepriset, Mondale fick silkessnöret, och resultaten gömdes i mappar.
Under epoken med billig olja förde energitorven en tynande tillvaro, hatad av miljörörelsen men älskad av regionalpolitiker. I Finland byggdes en fabrik för torvbriketter och torvkoks, men den lades ner 1986 som olönsam.
Under de senare åren har oljepriset skjutit i höjden vilket borde befrämja torven.
Men torven har redan förlorat sin heder, den stora vinnaren är stenkol! EU:s allvetande byråkrater har nämligen fabricerat ett utsläppshandeldirektiv enligt vilket torven är ett fossilt bränsle som anses släppa ut mera koldioxid per energienhet än stenkol. Förra året då koldioxidutsläppens pris var högt, övergick man i Finland delvis från torv till stenkol vilket var katastrofalt för landsbygdens företagare. Under nästa fas av utsläppshandeln kan vi räkna med betydligt högre pris för utsläppsrättigheten.
Till råga på allt bedriver miljörörelsen en hatkampanj mot torvutvinning som påstås förstöra den underbara naturen. Faktum är dock, att av Finlands torvareal är 1 miljon hektar naturskyddsområde, 3 miljoner hektar annars bara orörda, men hela 5 miljoner hektar utdikade för skogsbruk där torvskiktet sönderfaller och avger sin koldioxid oberoende av om man utvinner energitorv eller inte.
Skulle man reservera 1 miljon hektar av det utdikade området för torvutvinning och dessutom producera syntetisk dieselolja av produkten, kunde man täcka 25 procent av dagens behov av dieselolja i hundratals år framöver.
Som kompensation kunde naturskyddsområdet kraftigt ökas. Då skulle både naturen och människan ha nytta av de enorma nordiska ödemarksresurserna.