Under första halvan av november har två olika undersökningar gett Region Gotlands verksamheter bra betyg. Först ut var Socialstyrelsens undersökning av äldreomsorgen där brukarna fått säga sitt. Gotland hamnade över snittet i riket vilket jag ser som ett bra betyg, även om det finns förbättringspotential.
Nästa undersökning där brukare fått tycka till har regionens socialförvaltning gjort. Även där får de tjänster som finns under socialförvaltningens paraply bra betyg.
Jag är inte så förvånad över att de som nyttjar regionens olika verksamheter har bra erfarenheter. Det brukar vara så, även om många tror precis tvärt om. Tyvärr blir bilden skev då vi människor har lättare att ta till oss information om de fel som begås. Därför är de brukarundersökningar som görs viktiga för att få en riktig bild av hur verksamheterna egentligen fungerar.
Jag själv har under det senaste året fått egna erfarenheter av både den gotländska sjukvården och äldreomsorgen. Jag har inget annat än superlativ att ta till. Alla de fördomar jag haft utifrån den bild jag själv skapat om hur sjukvård och äldreomsorg fungerar har jag fått revidera ordentligt. Dedikerad och kunnig personal inom sjukvården som verkligen tar både patient och anhöriga allvar. Handläggare för hemtjänst som ser den äldres behov. Hemtjänst som man får ett stort förtroende för och som nästan känns som en del av familjen och en nattpatrull att lita på.
Ett riktigt bra betyg för Gotland är också att befolkningen på vår ö ökar. Enligt Gotlands Allehanda har antalet gotlänningar ökat med 461 personer under årets första nio månader. Detta trots att det fortfarande är fler som avlider än det är barn som föds. Inflyttningen till ön väger med råge upp underskottet. Under 2016 flyttade hela 3 299 personer till Gotland och hittills i år har flyttlassen fört med sig 2 374 nya öbor. Målet om 65 000 invånare till 2025 känns inte längre som ett högt uppsatt mål, utan som ett realistiskt mål.
Trots att vi blir fler så fortsätter arbetslösheten att hålla sig bland de lägsta i landet, och ungdomsarbetslösheten minskar stadigt. Bättre betyg kan knappast arbetsmarknaden få. Problemet är snarare att det flyttar hit för få personer med rätt kompetens.
Rapporten ”Svenskarna och trygghet 2017” som har tagits fram av Verisure i samarbete med Kantar Sifo, visar att vi gotlänningarna känner oss tryggast i landet. Det om något är ett mycket bra betyg.
När det går bra för Gotland och när den politiska majoriteten lyckas med allt fler av de utmaningar de ställts inför blir oppositionen ofta desperat. När regionens revisorer förra veckan påtalade att regionen har brister i hur de följer upp de beslut som politiken tagit i olika instanser var oppositionen inte sen att haka på i kritiken. Givetvis fick bägge de borgerliga ledarsidorna vind under sina kritiska vingar. ”Mål och beslut utan uppföljning” löd rubriken på centerpartistiska Gotlänningen.
Dagarna efter gick en av centerpartiets ledamöter i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bengt Wickman ut med att nämnden han företräder kunde läggas ner. Orsaken skulle vara att det tas för få beslut och att det är för många rapporter att läsa. Enligt Gotlänningens politiska chefredaktör Eva Bofride var detta ”det mest uppfriskande som hänt gotländsk politik på länge.” Bofride fortsätter: ”Jag förstår till fullo att det måste upplevas tröstlöst att avsätta en dag för att klubba igenom en dagordning där politiska avvägningar och beslut sällan förekommer.”
Men vänta nu! Är inte de rapporter som nämnden går igenom just den uppföljning som efterfrågas av revisionen?
Hur kan man först vara kritisk till att det inte sker någon uppföljning för att sen tycka att det är uppfriskande när någon vill lägga ner en nämnd för att de verkligen följer upp sin verksamhet? Det går lite över mitt förstånd. Men så är det inte heller lätt att följa med i alla desperata försök från oppositionen att hitta något de kan kritisera majoriteten för när Gotland får det ena toppbetyget efter det andra.