Åsa Torstenssons artikel är ett hån mot Gotland

Politik2007-04-12 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På Gotlänningens ledarsida i går (onsdagen den 11 april) kunde vi läsa ett inlägg av vår infrastrukturminister Åsa Torstensson där hon kräver större regional delaktighet i landets infrastruktur. Med infrastruktur avser hon tydligen vägar och järnvägar. Inte ett ord om Gotlands "landsväg till fastlandet", inte ens en antydan till att vilja se det som en infrastrukturfråga. Hon konstaterar dock att det kan tyckas självklart att en god infrastruktur är en förutsättning för fler jobb.
Jo, men visst! Men är inte Gotland en de av landets infrastrukturproblematik?

Lokal debatt
"Ett effektivt transportsystem gör det möjligt för företag att konkurrera på den svenska och internationella marknaden", konstaterar hon vidare.
Självklart! Men vad kommer hon att göra åt de höga färjepriserna?
Sedan uppmanar hon oss att delta aktivt i den lokala debatten om väg- och järnvägsfrågor. Observera: väg- och järnvägsfrågor. Hon ignorerar fullständigt färjeförbindelsen mellan Gotland och övriga Sverige. Och detta gör hon trots att gotlänningarna engagerat sig i denna fråga, trots att ett enat Gotland står bakom kravet på att vår färjeförbindelse till och från fastlandet är vår väg, trots att detta framförts till samtliga riksdagspartier och även till Åsa Torstensson personligen.
Man kan alltså av artikeln läsa ut att infrastrukturministern inte är särskilt intresserad av Gotlands problem, något som med all önskvärd tydlighet framgår av följande passus:
"Eftersom underhållsbehovet är så stort, och vägsatsningarna så eftersatta, är det inte möjligt att nu tillmötesgå alla önskemål. I stället måste vi ta ett helhetsgrepp om vilka väg- och järnvägsprioriteringar som är absolut nödvändiga och ska prioriteras högst."

Ta med vår trafik
Såg ni orden "Gotland eller "färjeförbindelser" någonstans? Jag gjorde det inte. Trots att ett enat Gotland står bakom kravet på vänpriser över vattnet, inga försämringar i färjetrafiken och ett tvåhamnsalternativ på fastlandet. Det vore klädsamt av Åsa Torstensson om hon även tog med Gotlandstrafiken i sina nationella väg- och järnvägsplaner.
Det behövs inte, som hon konstaterar, en större regional delaktighet i vår infrastruktur. Det behövs definitivt ett större centralt engagemang i denna fråga. Och definitivt ett engagemang för den person som är tillsatt att ansvara för infrastrukturella frågor. Det saknas helt idag!