LEDARE
”Färgen i blinkersen bak börjar ta slut” förklarade mannen på Bilprovningen och jag skrattade artigt. Kul skämt liksom. Men han förklarade snabbt att nej det var inget skämt. Numera är det inte glasen (av plast) som är färgade utan själva lampan och den färgen bleks bort med tiden och måste bytas även om lampan inte är trasig.
Det finns ingen hejd på uppfinningsrikedomen för att spara pengar på tillverkningen och om man sen kan tjäna pengar på att bilägaren i ett senare skede måste betala det man sparat på tillverkningen så blir det ju en ännu bättre affär.
Ibland blir jag både skrämd och upprörd över vårt sätt att leva. Med tanke på den kunskap vi har om vår livsstils konsekvenser är det provocerande hur vi fortsätter. Som strutsar stoppar vi huvudet i sanden och pekar vingpennan åt resten av världen. De är ju många fler och påverkar klimatet så mycket mer än oss. Herregud, vi sopsorterar och återvinner ju allt vad vi orkar!
Lika provocerande är det att det för det mesta är billigare att köpa nytt än att laga när något går sönder, och det gäller allt från en cykelslang till tvättmaskin.
Vi köper kläder som kostar mindre än vad bara själva tyget rimligen har kostat att köpa in. Vi byter hela köket för att det ”känns sååå 2005” och vi köper inte huset vi vill ha utan huset som kostar så mycket som vi kan få i lån.
Författaren Nina Björk har skrivit boken ”Lyckliga i alla sina dagar – om pengar och människors värde” som berör dessa frågor och nyligen var hon Visby och föreläste. Jag var tyvärr inte där men läser i en intervju i Dagens Nyheter (när boken kom 2012) om hur hon beskriver hur svårt det är att leva som hon lär i denna fråga och hur själva frågan är en ickefråga i svensk politik: ”Men att drömma om mer tid och mindre lönearbete, en annan politisk och ekonomisk ordning det går inte”.
Inte i en värld där allt bygger på tillväxt.
Det är väldigt intressant att diskutera konsumtion och arbete ur ett filosofiskt eller existentiellt perspektiv. Arbete är för de flesta något mer än ett sätt att försörja sig. Drivkraften att jobba finns också i personlig utveckling, social samvaro och att känna sig som en del i samhället. Behövd.
Det är också genom arbete vi finansierar det svenska välfärdssystemet.
Man kan påstå att detta system bygger på illvilja och hat eller så kan man se det som ett ganska vackert system, där vi genom vårt arbete som anställda eller företagare kan bidra till att föräldrar kan vara hemma med sina barn, att människor kan studera och få ersättning när de blir sjuka eller arbetslösa.
Det är därför de flesta partier har fokus på att hitta metoder för att jobben ska räcka till alla.
Politiken borde diskutera mer kring visioner och vilka värden vi bygger vårt samhälle på. Men att hoppas på en värld där man kan välja att inte jobba och få sin försörjning tryggad av samhället kommer nog att förbli en dröm.