Är högskolan fågel eller fisk?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kan det vara så illa? En ranking av den här typen ger ingen perfekt bild av verkligheten. Det påstår heller inte Handelskammaren. Man tvingas koncentrera sig på mätbara och jämförbara faktorer, och flera viktiga faktorer kommer inte med.
Men rankingen kan heller inte avfärdas. Dels därför att de faktorer som faktiskt ingår i undersökningen är viktiga. Dels därför att Gotlands sistaplats tyvärr är ohotad. Högskolorna tilldelas ett index (där genomsnittet är 100) för varje studerad parameter. Och sedan rankas de efter det totala genomsnittsindex högskolan får. Undersökningen toppas av Karolinska Institutet (index 143) och Sveriges Lantbruksuniversitet (134). Den högskola som kommer näst sist på plats 29 (Högskolan i Gävle) har index 71. Högskolan på Gotland får 51. Så skillnaden är stor.
Jag ringde och talade med Henrik Andersson som är chef för Information & Analys på Handelskammaren. Han pekar på att Högskolan på Gotland ligger lågt i varje mätt kategori. Speciellt har högskolan har ett väldigt lågt internationellt utbyte av studenter - index 14 när genomsnittshögskolan har index 100.
En kategori där utvecklingen varit starkt negativ är "attraktiv forskning för företag", som mäts genom att jämföra högskolornas andel av extern finansiering. År 2002 var indexet för Högskolan på Gotland 125, vilket var högt för en liten högskola. Sedan dess har indexet fallit varje år. I senaste mätningen är det 41!
Vad betyder det när Högskolan misslyckas med (eller avstår från) att attrahera finansiering från andra än staten? Är utbildningarna inte av tillräckligt stort intresse för näringslivet?
När jag förklarar för Henrik Andersson att högskolans profil på senare tid kommit att utvecklas mer och mer mot distansutbildning, då förklarar han att det i så fall kanske inte är lika allvarligt med ett dåligt index för pedagogiska resurser (mätt som "antal helårsstudenter per lärare" - index 55). Å andra sidan - hur glad skall man som gotlänning vara över att distansutbildningen blir viktigare för den regionala högskolan?
Den delkategori där Högskolan på Gotland klarar sig bäst är studentattraktivitet, där man jämfört hur många förstahandssökande högskolorna har till sina program. Men det är oroväckande att Gotlands index fallit från 109 till 86 sedan senaste mätningen.
Henrik Andersson konstaterar:
- Jag tror säkert - ja, jag är övertygad om - att högskolorna har kvaliteter som inte syns i rankingen. Men då är det ju upp till högskolorna att förklara vilka de kvaliteterna är.
I juli skrev högskolans rektor Leif Borgert en stor debattartikel i GA där han förklarade att Högskolan på Gotland kan visa vägen mot det som i USA kallas för Liberal Education. Han är inne på samma spår i GT i går:
- Modellen är den vi jobbar efter redan. Vi får studenter som själva väljer sin utbildningsväg, det är framtiden. Därför ligger vi i bräschen.
Sistaplats enligt Sydsvenska Industri- och Handelskammarens index. På framkant enligt rektor. Frågorna till Leif Borgert blir: Hur vet vi att högskolan har lyckats? Vad skall man mäta för att Högskolan på Gotland skall hamna på topp?