Är det parkvakt som är framtidsyrket?
Majstregården får inte utvecklas. Hade den alls fått byggas i dag?arkivFoto: Henrik Radhe
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Björn Ulvaeus verkade övertygad om att det låg honom i fatet att han är berömd och att byggärendet fick stor massmedial uppmärksamhet.
Jag kan förstå att han tror att det inte kan vara så besvärligt för gemene man. Men inför strandskyddet så är vi nog ganska lika, de flesta av oss. Hela Gotlands kust är skyddad. Skyddad mot fastlänningar. Skyddad mot gotlänningar. Skyddad mot permanenta avtryck av mänsklig verksamhet.
Jag tillhör ju dem som är ganska förtjust i mänsklig verksamhet. Inte skulle världen vara bättre om Gotland var en öde ö? Det behövs en balans mellan utveckling och bevarande.
Den balansen finns inte nu. Exempelvis Naturvårdsverket verkar ha bestämt sig för att varje dispens från strandskyddet är ett farligt prejudikat som kan få effekter för framtida ärenden. Därför anses det riskabelt att någonsin ge efter. Då slipper inte ens en studio igenom. Inte ens när den skulle vara dold av tallar och terräng ovanför en brant på en avsides belägen plats.
Lagen, och domstolarnas tolkning av den, ger dessutom orimligt stor vikt att "friluftslivet" ska ha tillgång till varje skrymsle och vrå längs Gotlands kust. Hur skulle friluftslivet begränsas av att Majstregården får bygga i snårig svårframkomlig terräng.
Söker sig inte friluftslivet ofta till de miljöer som är präglade just av mänsklig verksamhet? Där finns det vyer och ljus. Där är det lätt att komma fram.
Alliansen borde göra utvecklingsfrågorna till en av de tunga valfrågorna. På motståndarsidan finns till exempel de som vill knö in Visby i en tvångströja, en så kallad nationalstadspark. Det finns en viss klangbotten för idéer med hög halt av konserveringsmedel. Men jag är övertygad om att de flesta gotlänningarna inser att ön krymper om parkvakt blir vanligaste yrket på Gotland.