När det stormar kring Centerpartiet och förslaget till dess nya idéprogram så blir det ju lite extra intressant att läsa Gotlänningens ledarsida i GT. Eva Bofride närmade sig i gårdagens tidning ämnet med en viss uppfinningsrikedom. Hon skrev bland annat:
"Debatten och reaktionerna som följde är mycket intressanta. Och frågan om Centerpartiet är ett relevant parti eller inte har besvarats genom det massiva intresse som programmet har lett till."
Om förvåning över förslag som månggifte och avskaffad skolplikt ska betraktas som en bekräftelse av relevans – det är jag skeptisk till. Speciellt som hon samtidigt avfärdar kritikerna som "män i högre medelålder".
Men hur är det? Är Centerpartiet relevant?
Centerpartiet har väl egentligen ingen traditionell och tydlig ideologisk hemvist. Historiskt är Centern mer av ett intresseparti, som ska vård och värna vissa gruppers villkor.
Det är en folkrörelse, men när partiet då och då försökt peka ut ett ideologiskt innehåll, då har det oftast känts påklistrat och tillgjort. Som en efterhandskonstruktion. Som i det beramade förslaget till ett nytt idéprogram. Ojsan. Hoppsan.
I modern tid var Centerpartiet som starkast, när Socialdemokraterna dominerade vår världsbild som mest. Kanske tack vare idéer som var oppositionella men som samtidigt gick lite på tvärs och inte var så lätta att sortera in på en vänster/höger-skala.
Thorbjörn Fälldin ledde två borgerliga regeringen – 1976 till 1978 och 1979 till 1982. Men sedan dess har partiet haft en nedåtgående trend trots – eller på grund av – att man provkört ett flertal olika parti-identiteter under så olika ledare som Lennart Daléus och Maud Olofsson.
I grund och botten tror jag att att Centerpartiets problem beror på att partiets eroderats både uppifrån och nerifrån. Uppifrån på grund av politisk ombytlighet. Nerifrån på grund av att partiets traditionella intressegemenskap krymper.
Utvecklingen har krävt förändring av Centerpartiet. Tyvärr har partiet gått vilse någonstans mellan startpunkten i landsbygden och storstadsliberalismen. Jag tror partiet hade rönt ett bättre öde om man siktat på ett mål som inte ligger så långt från basen. Som alla de hårt arbetande småföretagare på landsbygden – och i städerna – som i dag egentligen saknar tydlig representation i rikspolitiken.
Det är en grupp som ofta lovordas men ofta glöms bort eller ignoreras mellan högtidstalen. Det är en grupp som har mycket gemensamt med de företagare som skapade Centerpartiet. Och till sist är det en grupp som efterfrågar mer handelskraftig pragmatism och mindre idéprogram.