DEBATT
FN:s klimatpanel (IPCC) har precis presenterat sin andra delrapport om klimatförändringarna. Det är en allvarlig bild som panelen ger av klimatförändringarnas effekter i dag och i framtiden. Slutsatserna är viktiga att studera inte minst för infrastrukturplanering, säkerhetspolitik, hälsa och samhällsutveckling.
Den samlade forskarvärldens budskap är tydligt: klimateffekter syns redan över hela världen. Arter flyttar och ekosystem förändras, livsmedelsproduktionen, kvaliteten och tillgången på vatten påverkas och hälsoeffekter på människor kan skönjas. Beroende på olika vägval och beslut blir det stora skillnader i allvaret av konsekvenserna för exempelvis hälsa, livsmedelsförsörjning, ekonomi samt fred och stabilitet.
Effekter som uppkommer av klimatförändringarna är väl kända för att driva på uppkomsten av konflikter i världen och förväntas påverka säkerhetspolitiken. Likaså hotar klimatförändringarna matproduktion och tillgången till vatten.
För världen handlar det nu om att utveckla samhällen på ett sätt som innebär kraftigt minskade utsläpp, men också att anpassa samhällen så att de negativa konsekvenserna mildras. Rapporten kommer lägligt inför FN:s generalsekreterares toppmöte om klimat i september 2014. Jag ser också rapporten som en viktig signal till EU att komma överens om ett ambitiöst klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 så att EU kan fortsätta vara ledande i de internationella klimatförhandlingarna. Jag hoppas verkligen att alla länder, kommuner, städer, företag världen över tar intryck av rapporten och genomför den samhällsutveckling som krävs för att FN:s så kallade två-gradersmål klaras och anpassningsbehoven blir mindre.
Enligt IPCC:s rapport ger ett hållbart samhälle med låga utsläpp av växthusgaser parallellt med anpassning av samhället till ett förändrat klimat, bäst framtidsutsikter. Jag driver på för att anpassning och utveckling till ett klimatsmart samhälle ska genomsyra alla sektorer och politikområden i Sverige.
Ett systematiskt och förebyggande arbete med klimatanpassning är ett viktigt komplement till åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige arbetar ett 30-tal myndigheter med förebyggande åtgärder, ökad kunskap och bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Regeringens arbete med klimatanpassning har fokus på kunskapsuppbyggnad, sektorsintegrering och lokalt och regionalt arbete. Inom dessa områden har regeringen gjort långsiktiga satsningar på cirka 100 miljoner kronor per år. Som exempel har ett kunskapscentrum för klimatanpassning inrättats vid SMHI.
Landets länsstyrelser arbetar med att integrera klimatanpassning i alla sektorer och tar fram regionala handlingsplaner. Precis som IPCC påpekar är fysisk planering ett viktigt verktyg för hantera klimatförändringarna och här har kommunerna en central roll. Väl planerade och tidiga anpassningsåtgärder skyddar samhället mot mycket farligare – och dyrare – klimateffekter senare.