Turistskatt är en rättvisefråga, sade länsbygderådet Owe Belin i gårdagens GA. Jo, nog är det så. Men inte på det sätt som Owe Belin tänker sig det.
Hur rättvist tycker fastlänningen det är med turistskatt, efter att ha åkt färja till det extrahöga biljettpriset för icke-gotlänningar? Färjor som subventioneras av staten, och därmed av alla Sveriges skattebetalare. (Alla betalar inte statlig inkomstskatt, men alla betalar exempelvis moms.)
Hur rättvist tycker fastlänningen det är att betala turistskatt på Gotland, när gotlänningen inte betalar någon turistskatt i hans eller hennes hemkommun?
En turistskatt kan inte bara skada Gotlands rykte som resmål och erodera underlaget för vår viktiga besöksnäring. I förlängningen kan det också påverka rikspolitikernas inställning och betalningsvilja till exempelvis färjetrafiken. Och hur generös blir fastlänningarnas attityd till exempelvis den kommunala skatteutjämningen? (Som är en gigantisk pluspost i Region Gotlands ekonomiska kalkyl.)
Det var en olycka att Sverige inte sökte och fick några undantag och speciella villkor för Gotland, i samband med medlemskapsförhandlingarna med EU. Det kunde inte bara ha inneburit bättre villkor för företagande och arbetsmarknad på Gotland, utan också tätare färjetrafik och bättre förbindelser med fastlandet.
Men annars tycker jag inte att det finns anledning för oss gotlänningar att slösa kraft på att känna oss förfördelade. Speciellt inte sedan det blivit klart att Region Gotland inte ska behöva finansiera exempelvis hemtjänst för tillfälliga besökare som är skrivna någon annanstans. Hemtjänsten ska i fortsättningen hemkommunen betala.
Gotlands framtid hänger inte på våra politikers möjligheter att beskatta tillfälliga besökare, för att de sliter på våra vägar. Det är bara ett livskraftigt regionalt näringsliv som kan skapa en bättre framtid. I det perspektivet är en turistskatt inte till någon hjälp. Tvärt om.