Till skillnad från en del hyser jag en stor tilltro till svenska myndigheter och politiker. Jag tror att alla, eller i alla fall de allra flesta, gör sitt bästa oavsett vilket uppdrag man har.
Men även jag blir ibland betänksam över hur myndigheter och politiker arbetar och hur de för ut sitt arbete till dem det berör.
Häromdagen skrev jag en ledare om den misslyckade skolskjutsorganisationen som skulle spara tio miljoner men där besparingen åts upp av olika justeringar som behövde göras. Samma dag kommenterade ansvarig politiker, Brittis Benzler (V), på Facebook att detta var en myt. Att den planerade besparingen på 10 miljoner fortfarande gällde men att man hoppats spara ännu mer.
Eftersom jag verkligen inte vill bidra till att sprida myter bad jag om en förklaring för att göra ett tillrättaläggande. Någon sådan har jag inte fått och inte heller har jag sett att något av alla de medier som rapporterat om samma nyhet har haft rättelser på sin rapportering. Kanske kan denna skrivning rendera i en förklaring som jag lovar att förmedla på denna sida.
En annan fundering jag har är hur arbetet sett ut i den styrgrupp som under ganska lång tid har arbetat med underlaget till ny upphandling av Gotlandstrafiken. När innehållet i underlaget presenterades startade en mycket kreativ och informativ diskussion. Fakta och nya inspel kom fram och mycket som i alla fall jag tagit för givet att man diskuterat igenom innan underlaget var klart.
Som hur ny teknik och konsekvenserna av svaveldirektivet påverkar hur man utformar kraven och längden på avtalsperioderna. Som att studera konsekvenser av olika överfartstider utifrån Gotlands behov, som att noggrant undersöka möjligheten till statliga färjor eller direktupphandling.
Alla dessa frågor kom på bordet först när styrgruppens arbete var avslutat.
Man kan inte låta bli att fråga sig vad det är man diskuterat i styrgruppen om dessa grundläggande frågor inte ens har genomlysts?
Gotlandsupprorets förslag om ett andrum känns inte bara välkommet, det känns synnerligen angeläget för att inte säga nödvändigt.
Att hasta fram ett avtal som låser fast oss i dagens teknik för lång tid framöver känns inte som något bra alternativ när morgondagens teknik väntar runt hörnet. Om tydliga krav och förutsättningar ges i upphandlingen kan denna utveckling dessutom påskyndas.
Från tjänstemannahåll, både på Trafikverket och Trafikanalys, finns en vilja att lösa den viktigaste knuten, att klassa om trafiken från olönsam kollektivtrafik till infrastruktur. Att det fortfarande inte finns några förankrade politiska förslag om detta är totalt obegripligt.
Alla partier är bra på att formulera fina ord och löften om Gotlandstrafiken, nu är det hög tid att även visa handlingskraft.