Amerikansk dröm finns i Europa

Politik2006-07-19 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns en myt som är väldigt omhulda inte bara på andra sidan Atlanten, utan också bland högerskribenter i Sverige. Det är myten om att i USA kan vem som helst, oavsett ursprung klättra mot toppen och bli rik.
Kanske var myten en gång mera sann än nu. Men det var i så fall för mer än över hundra år sedan när Amerikas förenta stater var ett nybyggarsamhälle, när Europa var ett strängt ordnat privilegiesamhälle.
Myten och drömmen om att vem som helst kan jobba sig upp till toppen är dock seglivad och lever ännu hos många amerikaner. Hur osann den i realiteten än har varit och numera är sedan bra länge. Men som är en viktig förklaring till att man aldrig på allvar förmått skapa en bred och stark fackföreningsrörelse i USA.

Borde emigrera
Den som verkligen skulle vilja ta chansen och förverkliga den amerikanska drömmen borde snarare emigrera till Europa. Det framgår av genomlysning i den seriösa, brittiska finanstidskriften The Economist.
Där slår man åter igen på ett övertygande sätt hål på den amerikanska drömmen. Möjligheten för fattiga att bli rika är nämligen större i Europa än i USA, och allra bästa är förutsättningar i de nordiska och av bland annat den svenska högern så gisslade välfärds- och högskattesamhällena.
Här mår folk i gemen bättre än på andra håll och här finns också de minsta välfärdsklyftorna och samtidigt bäst chans att skapa sig en hyggligt god egen försörjning.
I den amerikanska drömmens USA är detta långt svårare. Ändå fortsätter många amerikanska arbetare att tro på myten om att vara sin egen lyckas smed och tro sig bli rik i stället för att solidariskt kämpa med sina arbetskamrater för bättre levnadsvillkor.
Den drömmen lever vidare samtidigt som förmögenhets- och välfärdsklyftorna stadigt växer i det amerikanska samhället. Den mest välbeställda, översta tiondelen av de amerikanska hushållen lade till exempel ensam beslag på ungefär hälften av den samlade arbetsinkomstökningen för perioden 1966 till 2001.
Och knappt 14 000 familjer allra högst upp bland den rikaste tiondelen "korpade" 1966-2001 åt sig ensamma en större del av inkomstökningen än 27 miljoner amerikanska hushåll längst ner i botten på inkomstpyramiden.

Stora klyftor
De som berikat och fortsatt att berika sig allra mest tillhör det ytterst tunna skikt i amerikanska samhället som behärskar och styr storbolag, banker, börsfirmor och framgångsrika advokatbyråer - i kombination med ett litet antal superstjärnor inom sport, massmedia och underhållningsindustrin. I inget industriland är klyftorna mellan fattiga och rika i dag så stora som i USA.
Och drömmen om att som sin egen lyckas smed jobba sig upp till rikedom och ära så långt från verkligheten som just där.