Ett borde alla politiker kunna enas om och det är att det inte är okej att tre av tio gymnasieelever går ut utan fullständiga betyg.
31 procent av eleverna saknar alltså slutbetyg från gymnasieskolan efter tre års studier.
Därefter verkar enigheten om synen på utbildning i svensk politik vara slut.
Betyg eller inte är en fråga som politiker är synnerligen oense om. 1994 infördes ett nytt betygssystem som innebar att eleverna inte fick några betyg alls förrän i åttonde klass.
Betyg ansågs som ett alltför snävt instrument att bedöma elevernas kunskaper. Nu var huvudsaken att man blev godkänd.
Betyg är dock inte bara en bedömning utan en kontrollstation. Får man betyg först i åttonde klass har man alltså ett år på sig att skärpa sig/läsa ikapp.
Numera får man betyg från sexan.
Att inte ge betyg innebär såklart inte att eleverna lever i okunnighet om hur väl de når målen. Man har regelbundna samtal och lärarna larmar självfallet snabbt om elever inte ser ut att klara målen.
I diskussionen om betyg eller inte syns ofta farhågor i att bedöma barn och att man pluggar för betygen snarare än för att tillskansa sig kunskap.
Detta ställdes mot att en skola utan tydliga krav leder till lägre resultat. Jag tror på det senare.
Betygens allra viktigaste funktion är att de är dörröppnaren till vidare studier.
Men.
Alla vill inte plugga vidare.
Gymnasieskolan är frivillig men innehållet är det inte. Det finns inget att välja som inte innebär tre års studier och där alla ska ha samma teoretiska grund. Tanken är god men samtidigt orimlig.
Jan Björklunds förslag att införa korta yrkesutbildningar kritiseras för att vara en nedmontering av gymnasieskolan och att vissa grupper av ungdomar ska "dömas" till arbeten i låglöneyrken.
Jag förstår det inte. Låglönejobb kommer alltid att finnas, arbeten som vem som helst i princip kan utföra utan utbildning eller examen. När blev dessa jobb så föraktade?
Hur mycket mer stärker det en skoltrött ungdom att tvingas gå tre år på gymnasiet för att sedan gå ut utan slutbetyg? Jämfört med att gå ett år och kanske lära sig ett yrke och ha större chans till ett jobb?
Visst är det ultimata att klara av sina grundläggande studier tidigt i livet men när man av olika anledningar inte har förutsättningarna måste det finnas alternativ.