Alltför mycket kommun i kortet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Enligt en artikel i GT i går har det gått trögt för Gotlands Turistförening att sälja kortet. Även om många fick komma till tals och ge sin bild av mycket kortet används, så innehöll artikeln tyvärr få hårda fakta. Kanske finns det mer att tillgå om några veckor när säsongen är över. Men redan vid introduktionen i juni förklarade turistchefen Anders Murat att första året är ett försöksår för Gotlandskortet. Så jag vet inte vilka kriterier man skall ha för att kalla kortet en framgång eller ett fiasko.
Mina invändningar rör inte kortet i sig, utan att kommunen går in och finansierar halva försöket med två miljoner kronor.
l Om Gotland företagare i besöksnäringen verkligen tror att ett Gotlandskort är ett betydelsefullt verktyg och lockbete som är bra för affärerna, då borde de kunna klara av att administrera och finansiera projektet på egen hand.
l Om kortet aldrig skulle ha kommit till utan kommunala pengar, ja då klarar sig säkert branschen lika bra utan det.
Jag tror kommunens finansiering gör mer skada än nytta.
Projekt som aldrig borde genomförts blir ändå av. Eftersom de som är en del av projektet inte betalar den fulla kostnaden har de inte lika stort intresse av att satsade pengar verkligen ger en rimlig avkastning.
Och ännu värre:
Idéer som inte kan få kommunal finansiering blir aldrig av. Man frågar sig kanske: "Varför skall vi behöva betala allt själva, när X och Y fick hjälp av kommunen. Nej, då får det vara."
Så etablerar man en kultur där kommunen snart måste vara en part och en plånbok i vad som än händer i samhället. Det är INTE ett framgångsrecept.