Allt magrare grisbönder

Grisbönder knorrar inte utan anledning. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix

Grisbönder knorrar inte utan anledning. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix

Foto: Kallestad, Gorm

Politik2010-09-15 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alla grisbönder har det inte lika svårt. Den som äger mycket jord och skog kan naturligtvis fortfarande låna pengar i banken och kan härda ut längre. Den som kan odla mycket foder åt sina egna grisar sitter inte lika illa till som andra när spannmålspriserna stiger.

Andra blir snabbt trängda när spannmålspriserna stiger utan att fläskpriserna följer efter. De som investerat tungt och är mycket skuldsatta. De som har stor grisproduktion på mindre gårdar och måste köpa mycket foder. De som inte har så mycket jord och skog att låna på.

Varför får de inte bättre betalt för sitt kött? Det beror delvis på dålig konkurrens i handlarledet. De som har stora butiker som är en del av stora kedjor kan tjäna mycket pengar. De kan pressa producenterna samtidigt som de kan ta ut goda priser av konsumenterna.
Bönderna har också anledning att fundera över andra led på vägen mellan jord och bord. Något är ju gått snett när danska grisbönder får bättre betalt, samtidigt som deras kött är billigare för konsumenterna.

Men det är också så att det bara är en mindre del av grisen som säljs som kött direkt till konsumenter. En större del av grisen säljs som köttråvara till industrin, till världsmarknadspriser. När fläsket ska bli exempelvis korv är det mycket svårt att få ut något mervärde av att det är "svenskt kött". Den som försöker sälja till ett högre pris än världsmarknadspriset får inte sälja alls.

Danska Landbrugs avisen skriver om hur EU-länderna ökat sin fläskexport i år, jämfört med förra året.Under första halvåret steg Tysklands export med 21 procent, till 318 000 ton. Danmarks export steg med 15 procent till 306 000 ton.

På sikt behöver näringen sannolikt skaffa sig större inflytande över hur deras produkter säljs. Den behöver i högre utsträckning förädla sina egna råvaror och skapa bättre varumärken än "svenskt kött".

Politikerna behöver fundera över hur de kan lindra Sveriges regelverk och underlätta för småskalig livsmedelsproduktion.

Det finns inga enkla svar på grisböndernas kris. Men inte hjälper det om de rödgröna får höja bensin- och dieselskatten, beskatta transporter hårdare, återinföra skatten på handelsgödsel och chockhöja arbetsgivaravgifterna för unga.
Riksdagsledamoten Christer Engelhardt har ställt en fråga till jordbruksministern om hur han tänker stödja grisnäringen. En fråga! Det är allt valfläsk han klarar av att producera!