Allt går inte att fixa

Foto: Gerry Broome

Politik2011-05-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När man kommer upp i medelåldern börjar man konstatera kroppens förfall. Det är inte roligt att se de högst påtagliga ålderstecknen komma ett efter ett. Inte av några estetiska skäl utan för att det är så tydliga bevis på att åren går. Så fort.

I dag kan man för den delen "fixa" bort ålderstecken, och för övrigt allt annat som man inte är nöjd med. Jag blir bedrövad av att se unga människor, knappt 20 år fyllda, i tv-programmet "Plastikturisterna" som åker till Thailand för att operera sina öronsnibbar (de är "för stora") eller sina vårtgårdar (också "för stora"). Båda dessa exempel är för övrigt unga män.

Kan förstå läkaren som tittade och tittade men inte kunde förstå vad den 20-årige killen menade när han ville göra en fettsugning av sina "love handles" (kärlekshandtag). Det fanns nämligen inget fett att suga bort.

I USA injicerade under förra året 11 000 tonåringar botox i sina växande kroppar...

Jag räds inte själva åldrandet (för vad är alternativet...) men att se ut som om man inte sovit på ett halvår är faktiskt deprimerande och lite av en självuppfyllande profetia. Till sist känner man sig lika trött som man ser ut. Men lite åldershäng är ingenting mot allt annat man kan råka ut för. Riktiga problem. Många skulle gärna byta ett gäddhäng mot en frisk kropp, vilken dag som helst. Ibland måste man få perspektiv på tillvaron.

Det finns så mycket som inte går att "fixa" med operativa ingrepp och ett, tu, tre är allt slut.

Vad gör det väl då att man ser så gammal ut som man faktiskt är?

Att F-huset ska rivas har politikerna fattat beslut om förut, för många år sedan. Men än så länge tvingas elever och lärare jobba år ut och år in i lokaler som ingen annan arbetsplats skulle godta.

"Pyromaner göre sig icke besvär, denna byggnad skyddas mot brand genom otillräcklig syretillförsel" har humoristiska elever skrivit på ett anslag på en av husets ytterdörrar.

Nu finns ett nytt beslut om rivning. Jag tycker det är ett klokt beslut. Däremot tycket jag inte att man ska riva delen där Säveaulan finns. Låt den stå kvar som en punkt, omgiven av en vacker och lummig park. Den scen som finns i Säveaulan är för bra och användbar för att rivas. Får man utrymme utanför i parken kan man dessutom komplettera med en mindre utomhusscen.

Behovet av en entré med garderober och loger till musiker, dansare och skådespelare kan säkert någon kreativ arkitekt hitta lösningen på. Den del av F-huset som inrymmer aulan är rund. Kan man bygga på en våning med loger, garderob och kanske en liten kafédel?

Jag tycker att alla alternativ måste utredas innan man river denna lilla pärla i ett annars eländigt hus.

Ute faller regnet och det känns helt okej. Ser fram emot en helg helt utan förpliktelser eller tider att passa. Ljuvligt för en 46-åring, mindre spännande för en 11-åring men vi får väl som alltid hitta en kompromiss.

Fick jag välja helt själv skulle jag sätta mig nånstans och lukta på våren, denna ljuvliga årstid som snart är förbi.

Trevlig helg!