Alliansens enkla val
Per Schlingmann resonerar klokt inför framtiden.Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
"Fördjupning innebÀr ocksÄ fortsatt rörelse framÄt. Att vi utvecklas. Det betyder mycket för vÄr förmÄga att behÄlla initiativet fram emot 2014. DÄ kan det bli Ànnu tydligare Àn i Är att valet inte frÀmst Àr ett val mellan ett antal olika partier utan ett val mellan tvÄ alternativ, tvÄ olika idéer om framtiden. Det Àr bra för demokratin, för möjligheten att vÀlja vÀg och utkrÀva ansvar." sade han i en intervju som publicerades i Svenska Dagbladet den 24 juli.
Och nog har Alliansen lyckats omvandla det mÄnga borgerliga vÀljare efterfrÄgat i praktisk politik. De tidigare sÄ ofta förekommande anklagelserna frÄn vÀnsterhÄll om borgerlighetens oförmÄga att samarbeta har framgÄngsrikt desarmerats och, till och med, indirekt tvingat fram De rödgrönas bildande.
Men all utveckling Àr smÀrtsam och alla betydelsefulla val kommer med ett pris som nÄgon mÄste betala notan för. Det vÀljarna vunnit nÀr trösklarna att lÀgga sin röst pÄ en samlad borgerlighet sÀnkts, har partierna delvis förlorat som suverÀna parter i samarbetet, sett utifrÄn dagens samarbete.
I takt med att Moderaterna gÄtt mer mot mitten och, enligt senaste opinionsmÀtningarna, blivit Sveriges största parti har de mindre partierna, dÀribland Centerpartiet, kunnat profilera sig med hjÀlp av tidigare moderata kÀpphÀstar.
Det Àr en inte sÄ enkel balansgÄng som stÀllt fundamentala frÄgor pÄ sin spets.
Utan makt ingen möjlighet att förÀndra. Utan förÀndring ett status quo som i lÀngden leder till en kontraproduktiv, och lite tillspetsat, odemokratisk utveckling.
Makten blir sÄledes den avgörande premissen som möjliggör den nödvÀndiga förÀndringen. Men vad Àr makten pris? Och kan det priset bli för högt? Ja, makt korrumperar och lÀgger grunden för strukturer som premierar rÀtt svar pÄ fel frÄga.
Jag satt i en debatt med före detta LO-basen Stig Malm som gjorde gÀllande att han, om han varit borgerlig vÀljare, aldrig hade lagt sin röst pÄ ett smÄparti i Alliansen. De hade ju ÀndÄ en begrÀnsad makt i jÀmförelse med de stora Moderaterna. Uppenbarligen vet Malm inte sÄ mycket om den saken och hans kontrafaktiska hypoteser Àr inte heller helt relevanta.
Som samarbetet ser ut i dagslÀget talar respektive företrÀdare mer specifikt för sitt omrÄde samtidigt som maktförhÄllandena beror pÄ partiets styrka i valmanskÄren.
Men det Àr ju vi, politikernas arbetsgivare, som till syvende Ä sist avgör hur starka partierna ska vara. Om fler borgerliga vÀljare lÀgger sin röst pÄ ett visst parti istÀllet för pÄ ett annat förÀndras styrkeförhÄllandena och nya maktbalanser uppstÄ per automatik. SÄ ser lÀget ut i dag.
men Styrkan i ett utökat samarbete Àr att steget för mÀnniskor att engagera sig i politiken skulle minska nÀr mÄngfalden i samarbetet skulle öka. Det skulle samtidigt kunna leda till att fler företrÀdare och ministrar profilerades hÄrdare vilket dÀrmed skulle gynna alla parter i Alliansen.
Schlingmann Àr klok nÀr han öppnar för den hÀr sortens samtal. En stark borgerlighet som driver en politik som river hinder och respekterar vÄra vals utfall, Àr en borgerlighet som förvaltar makten vÀl. En borgerlighet som förhÄller sig ödmjuk inför det faktum att makten vinns, och behÄlls, av den som gjort sig förtjÀnt av den. En borgerlighet som insett att makt Àr ett medel, inte ett ÀndamÄl.