Alliansens akilleshällar

Snubblade på folkomröstning. Foto: Ingvar Karmhed/SCANPIX

Snubblade på folkomröstning. Foto: Ingvar Karmhed/SCANPIX

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX

Politik2009-10-02 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Äh, ska vi inte ta och ställa in riksdagsvalet 2010? Ett val skulle bara bekräfta det man redan vet, nämligen att det finns olika uppfattningar om vem som ska leda Sverige.
Är det så vi ser på demokratin? Folk tycker si och folk tycker så. Det spelar väl ingen roll, så länge den upplysta politiska kasten kan fortsätta styra utan störande inlägg av pöbelvälde.
Ståndpunkten blir uppenbart bisarr när den appliceras på ett riksdagsval. Men när det gäller en kommunal folkomröstning så går det tydligen bra. Kommunstyrelsens arbetsutskott argumenterade just så när det sade nej till en kommunal folkomröstning om framtiden för Södra hällarna. Vad tjänar det till med en folkomröstning? Vi vet att folk har olika uppfattningar i frågan.
Det argumentet för att blockera en folkomröstning är helt orimligt.

Det finns även rimliga argument för att säga nej till folkomröstning. Frågan har inte självklart den dignitet som man förväntar sig i en kommunal folkomröstning, och det är nog väldigt många gotlänningar utanför Visby som känner att frågan inte rör dem.
Men det finns andra argument för folkröstningen som väger mycket, mycket tyngre.

Vi börjar med det billigaste argumentet:
Rent valtaktiskt hade det varit smart att säga ja till folkomröstning. Då hade frågan liksom legat utanför nästa års kommunval. Och tveklöst är många av de väljare i Visby som brukar rösta på något av de borgerliga partierna nu motståndare till bebyggelse på Södra hällarna. Risken finns att de "enfrågeröstar" och väljer ett annat parti. Vilket kan kosta Alliansen makten.

För det andra hade man kunnat göra det till en folkomröstning om Gotlands framtid. Ska Gotland och Visby hysa en dynamisk ekonomi? Eller ska vi försöka leva på att ströva på stranden, för att transkribera Marianne Samuelsson. Jag tror att man på detta sätt hade kunnat förankra en mer utvecklingspositiv politik.

För det tredje krävs det oerhört starka skäl för att förtroendevalda politiker ska säga nej till en folkomröstning som en så stor andel av deras väljare har begärt. I en representativ demokrati, där makten ska utgå från folket, lämnar väljarna över beslutanderätten till sina valda representanter. Nu har en stor del av väljarkåren begärt att få tillbaka en liten del av all den makt som man lämnat över till de folkvalda. Och dessa säger nej! Och hänvisar till att en folkomröstning bara skulle "bekräfta det man redan vet". Ju mer jag tänker på det desto mer upprörd blir jag av den arrogansen. Går det ens att föreställa sig en situation där Gotlands förtroendevalda drar slutsatsen att väljarna är bättre skickade att avgöra en fråga än de är själva?
Självklart eroderar detta förtroendet för politikerna. Vad får det för följder?
I matematikens värld:
Förtroendevald minus förtroende = Vald
I politikens värld:
Förtroendevald minus förtroende = Inte vald